Naughty Dogs klassiska plattformsspel från 1996 kommer tillbaka i en remastrad version på PS4 och bjuder både nostalgi, frustration och grymt (snyggt) underhållningsvärde.

Det finns ett amerikanskt talesätt som lyder ”the more things change, the more they stay the same”. Ironiskt nog, när vi har tillgång till bättre teknik än någonsin förr. Eller som vi säger i Sverige ”intet nytt under solen” (även om uttrycket inte är svenskt från början). Under 2016 och 2017 har det skett en fullkomlig nostalgi- och retro-explosion och tidvis känns det nästan som om Sonys ursprungliga Playstation 1 har återuppstått från de döda genom PS4:an. Remake på Parappa The Rapper (och snart Patapon), remake på WipEout, Tekken 7 (som iofs inte är en remake, men ändå en spelserie starkt förknippat med PSX) och inom några år (!) kanske vi får se hur remaken av Final Fantasy VII blev.

crash bandicoot n sane trilogy recension

Crash Bandicoot blev Sonys egen lilla maskot på 90-talet, skapad av legendariska studion Naughty Dog (som då låg under Universal Interactive Entertainment) men som aldrig fick den status som andra plattformsikoner från konkurrerande format hade – till exempel Segas Sonic och Nintendos Mario. Men det kanske kan bli ändring på det nu? Genom Activision och utvecklingsstudion Vicarious Visions kommer Crash Bandicoot – N.Sane Trilogy, en remake som bibehåller i princip allt på pricken från de tre PS1-originalspelen – Crash Bandicoot, Crash Bandicoot 2: Cortex strikes Back och Crash Bandicoot 3: Warped – men lyfter grafiken en massa snäpp.

crash bandicoot n sane trilogy recension

Remaken är – inte helt oväntat – ett enormt lyft rent presentationsmässigt. Crash är mer levande och bättre animerad än någonsin förr och har roligare och mer uttrycksfullt ansikte. Banorna är sig lika men med mängder av texturförbättringar, detaljer, färger och inte minst upplösning som gör att man känner igenom dom exakt men de känns ändå inte ”gamla”. För varje del i spelserien du spelar vidare på så blir det bara vackrare och vackrare och när man drar på första banan i trean (Toad City) så sitter man nästan och gapar åt hur otroligt snyggt allt är. Samtidigt som det är helt igenkännigsbart. Briljant.

crash bandicoot n sane trilogy recension

Vicarious Visions har samtidigt valt att behålla precis alla av de gamla spelens frustrationsmoment och timing-krav. Crash Bandicoot var ett svårt spel då och är ett svårt spel idag, med moderna plattforms-mått mätt. Det görs tyvärr också svårare av att remaken är helt återskapad från grunden i Unity-motorn, där den tekniska lösningen för kollision med huvudkaraktären gör att denna nu lättare glider av stenar och tighta plattformar. Man pendlar som spelare mellan lycka och förtvivlan, då den lilla pungråttan dör lätt och ofta av minsta felsteg eller misslyckade timing. Man har också valt att låsa frame rate:n till originalets 30 fps vilket vi kan förstå ur synpunkten att man vill behålla originalets känsla. Å andra sidan hade 60 fps lyft spelupplevelsen rejält och moderniserat den och frågan är om man verkligen måste behålla allt från en nu 21 år gammal spelserie när man ändå gör en remake? Nytt inslag för remaken är dock att du även kan spela som Crash syster, Coco, vilket är en nice touch även om vi inte tyckte det gjorde någon större praktisk skillnad för spelupplevelsen.

crash bandicoot n sane trilogy Coco

Crash Bandicoot-spelen blir successivt roligare, snyggare, mer varierade och dynamiska för varje del i trilogin, så du gör klokt i att försöka spela och klara av dom i ordning. För när du väl smakat på treans fantastiska grafik och variation kan det bli lite svårt att återvända till ettans ganska hårda old-school-plattformande. Charmen att gå tillbaka till gamla banor för att skörda extraliv är oemotståndligt härlig ur nostalgisynpunkt och att man valt att behålla den strikta, låsta kameran som på vissa banor skapar trial-and-error-upplägg är modigt. Samtidigt är vissa banor svåra just på grund av bristande speldesign och det är aldrig bra eller tillfredsställande när det är själva hindret, och inte skickligheten hos den som håller i kontrollen.

crash bandicoot n sane trilogy recension

För oss som spelade och klarade alla de ursprungliga spelen på PS1 när det begav sig så var Crash Bandicoot och hans syster ett väldigt kärt återseende i HD, dryga 20 år senare. Trots att det gått två decennier kunde vi fortfarande minnas exakt hur vissa bossar skulle besegras och vart vissa hemligheter befann sig. Och det om något skvallrar om intrycket spelen gjort på oss. Samtidigt är det svårt att säga om en helt ny generation spelare kommer att få ut lika mycket av Crash N.Sane Trilogy som vi fick. Nivån av briljans är inte i par med Nintendos Super Mario 64 som var samtida och frågan är om plattformsspel idag inte är mer tänka att vara som remaken (rebooten) av Ratchet & Clank? Å andra sidan kan du gott unna dig att testa, då Crash Bandicoot N.Sane Trilogy kostar under 400 kr och är en samling välgjorda plattformsspel som verkligen ställer krav på spelaren (mestadels på ett underhållande sätt). Om plattformsspel med fokus på äventyr, öppna världar och uppgraderingarär din grej så kanske du ska vänta på nästa remake av en Naughty Dogs-klassiker: PS2-plattformsspelet Jak & Daxter-trilogin, som också släpps till PS4 senare under detta år.