Test av 4K och HDR - vilken tv ska jag köpa 2016?

2016 lär bli ihågkommet som året då en massa ny, spännande teknik släpptes och hemunderhållningen tog ett stort steg framåt. Men förmodligen också året då förvirringen var total kring nymodigheter som ”4K”, ”UHD” och ”HDR”. Vi på senses.se är din guide i djungeln och tipsar om vad du ska köpa – och vad du ska se upp för.

En av de vanligaste frågorna vi får via mail och sociala medier till redaktionen är: ”Vilken TV (eller projektor) ska jag köpa?”. Nästan lika ofta som ”Vilken konsol tycker ni är bäst?”. Svaret kring konsoler är att det handlar lika mycket om smak och preferens av spel som prestanda, men på tv- och projektor-sidan finns många fler objektiva faktorer att ta hänsyn till. Att en viss tv-modell säger sig ha vissa funktioner, är inte samma sak som att dessa funktioner är högkvalitativa (eller ens har fullt stöd).

HD? HDR? Premium? Ultra HD?
Vi lever på sätt och vis fortfarande i en tid där det råder stor förvirring kring teknik. Inte bara i media, utan även hos säljare och gemene man. Detta är inte så konstigt. I tillverkares jakt på att sälja allt fler och billigare produkter så böjer man och bänder på de flesta definitioner. En majoritet av intresserade konsumenter sitter idag på någon slags tv eller projektor som stöder HD (High Definition), eller HDTV (High Definition Television) som det talades om när formatet började få fäste i slutet på 90-talet och blev stort i början på millennieskiftet.

SD till UHD jämförelse
En överblick av hur enormt mycket bildinformation som skiljer olika upplösningar åt

Kortfattat innebar HD-revolutionen att vi gick från analog bild via bildrör (CRT) – där allt ritades upp med 25 bilder per sekund horisontellt och vertikalt av en elektronkanon som bombade en bildyta med ljuspunkter – till överlägsen, digital och progressiv bild. Om man räknar linjer så var PAL (som huvuddelen av Europa använde) överlägset jänkarnas NTSC med 625 kontra 525 linjer. Men flimmer var ett stort problem då bilden flätades samman på tvären och höjden för att få ögat att tro att allt rörde sig. Fler Hertz (Hz) på apparterna hjälpte det värsta flimret något, men det var först när bilden blev progressiv – vilket betyder att hela bilden visades samtidigt, digitalt utan störningar – som det stora lyftet kom och även en gemensam världsstandard. Ny teknik som plasma-tv gav dessutom möjligheten att visa bättre färger och högre upplösning.

”HD” på den tiden var allt som visades från 480p (p står för ”progressive”, mot gamla tidens i = ”interlaced” (sammanflätad)) som stegvis förfinades till 720p och slutligen peakade med 1080p, som kallades Full HD och blev ett rejält lyft med nästan dubbelt så stort antal linjer. Problemet för konsumenterna var att 480p fick kallas ”HD Ready” och innebar i verkligheten en ganska modest uppgradering från de synliga (aktiva) 526i (linjerna) man fick förr. Först vid 720p började den äkta kvalitetsskillnaden att märkas för att sen toppa ut på 1920 x 1080p (Full HD).

progressive vs interlace
Jämförelse av progressiv bild (p) mot sammanflätad (i)

Vad är 4K, UHD och varför ska jag bry mig, räcker inte Full HD?
4K är enkelt uttryckt fyra gånger så hög upplösning som Full HD. Istället för 1920 x 1080p (som innebär ca 2,2 miljoner punkter) så får vi nu 3840 x 2160p (en dubblering av tätheten i höjd och bredd) vilket ger oss ca 8,8 miljoner punkter. Eftersom 1920 x 1080p kallades för Full HD (och allt under det kallade vi på senses.se för ”Ful HD”) så var man tvungen att hitta på ett nytt ord för denna kvadrupla upplösning. Marknadsföringen använder ofta ”4K UHD” i annonser, där UHD står för Ultra High Definition. Detta är egentligen lite kaka på kaka, eftersom UHD är branschens namn på alla upplösningar som är över Full HD. Men det låter ju flashigt, eller hur? Att sen tillverkare som till exempel Samsung kör egen jargong med SUHD, som ska markera flagskeppsprodukter är något vi återkommer mer till nedan (se Ultra HD Premium).

4k uhd

Allt som är över 1920 x 1080p (Full HD) är Ultra HD (UHD) så 4K och UHD är egentligen samma sak.

Du kanske just börjat att njuta av högupplösta TV-spel och kristallklara satellitsändingar från din parabol i Full HD, som ser miljoner gånger bättre ut än vad vi någonsin kunnat drömma om på 80-talet. Behövs då verkligen 4K? Frågan är såklart retorisk och subjektiv i sin natur. Vad är ”nödvändigt”? Det finns dom som fortfarande sitter med 14″ CRT-tv på rummen och tycker det duger gott. Onekligen är det så att 4K öppnar upp för markant mycket bättre visuella upplevelser på en stor bild (50″ och uppåt), särskilt om du älskar film, sportsändningar och tv-spel. Och det för oss in på en annan stor fördel med nya tidens bildformat…

Vad är HDR?
HDR står för High Dynamic Range och är – enkelt uttryckt – en helt ny standard att visa färger och kontrast på en bildkälla. Våra ögon är fantastiska organ, som klarar nästan oändligt många nyanser av färg och har otroligt konstrastomfång (förmåga att urskilja ljus i mörker). Om du tror din nuvarande tv är grym på att visa färger och ”äkta” ljus så kommer du baxna när du ser riktig, fullspektrum (wide range) HDR! Förutom färger, som blir starkare och ser mycket mer naturtrogna ut, så får vi också paneler som kan visa enormt mycket mer kontrast i form av starkare ljus. Solljus som reflekterar mot en bilplåt börjar se ut som det faktiskt gör i verkligheten. Eller tänk dig en kolsvart natthimmel som lyses upp av starkt lysande små stjärnor – en sån scen du förhoppningsvis upplevt någon gång i livet, men aldrig riktigt sett på en tv. Det finns apparater som redan nu har (visst) stöd för HDR, så du behöver inte nödvändigtvis köpa en ny tv för att uppleva det. Men – och detta är ett stort men – bara för att en tv eller projektor stöder HDR så innebär det inte att den stöder äkta, 10-bitars HDR (eller om du vill, Full, Wide Range Gamut HDR). Du få då en viss förbättring, beroende på hur stor del av standarden som stöds, men ofta också en begränsad palett – många billigare paneler har bara 8 bitars HDR vilket ger ca 67% av färgpaletten. Vidare så är panelens förmåga att pressa ljusstyrka väldigt skiftande – en ”vanlig” tv presterar idag ca 300 nits, medan en bra HDR-tv ska ge oss minst 1 000, samtidigt som en halvbra HDR-tv kämpar med att få ut ens 500 nits. Det är snårigt att kontrollera stödet för varje enskild tv-modell eftersom det ofta bara står ”HDR – Ja”, men research på nätet lönar sig och vi kan väl som tumregel säga att (just nu) är det bra att titta efter Ultra HD Premium-märkningen som är branschens standard för HDR och 4K-stöd av högsta klass, samt att veta med sig att få paneler klarar 10-bitars HDR och kostar under 15 000 kr.

hdr exempel

HDR kan inte visas i på vanliga skärmar, men här ett simulerat exempel på effekten när den är som bäst

Vilken teknik ska jag satsa på? OLED? LCD (LED)? Plasma?
Plasma har varit en av de allra bästa teknikerna för high end-tv-apparater, då den kunnat visa väldigt djup svärta (tack vare att man haft komplett kontroll över att släcka enskilda delar) och väldigt fina färger. Plasmans nackdelar har varit att de legat högt pris per tum och haft påtagligt hög elkonsumtion, något som gjort att allt fler tillverkare lämnat tekniken och inte erbjuder någon konsumentmodell med 4K och HDR. Plasma får idag anses vara ett bra val ur kvalitetssynpunkt på andrahandsmarknaden för den som nöjer sig med fantastisk Full HD, men inte ur konsumtion/miljösynpunkt. Istället har LCD blivit dominerande.

pioneer kuro 60

Förr var Pioneers 60″ KURO referens hos oss. Fortfarande en grym Full HD-plasma, men inget vettigt val idag ur miljö- samt 4K/HDR-synpunkt.

LCD (eller LED-TV) är bakgrunds- och/eller kantupplysta paneler bestående av små kristaller som snurrar blixtsnabbt. Panelerna är överlag riktigt ljusstarka och visar väldigt fina färger, men har problem med uniformitet och kontrast i bilden. Detta eftersom de måste vara helt eller delvist upplysta och aldrig kan gå riktigt avgrundsdjupt i svärtan (= vara helt släckta). Dyrare LCD-paneler har infört ”local dimming” som har ett antal mindre områden som kan lysas upp och släckas oberoende av varandra. Men ett väldigt ljust objekt på en nattsvart himmel – exempelvis en stor vit måne – kommer fortfarande att visa spår av blödning och en slags ljusgloria, då enskild släckning av varje pixel skulle bli orimligt dyrt. LED-TV-apparater är dock de klart mest lämpade för HDR10-standarden tack vare sin oöverträffade ljusstyrka och i den övre prisklassen är de troligtvis marknadens mest prisvärda all-around-alternativ just nu (se nedan för köptips).

panasonic dx780

LED (LCD) är prisvärt och hanterar färger bra, men svärtan är utmaningen på billiga modeller

OLED är den teknik som mest liknar plasma och alltså kan nå absolut svärta, vilket slår LED på fingrarna och även gör att den slipper fula glorior och ljusläckage. Tekniken har blivit helt dominerande på mindre skärmar, såsom exempelvis smartphones. Problemet för OLED är att de inte alls är lika ljusstarka som LCD (LED) och de historiskt varit väldigt dyra över 50″, även om fler tillverkare nu utmanar dominanten LG under 2016. De allra billigaste modellerna lider förutom av låg ljuseffekt (500-600 nits är inte ovanligt, vilket är lite klent för HDR) även av hög inputlag, något som är dåliga nyheter för dig som tänkt spela tv-spel. LGs aggressivt prissatta 55B6V har till exempel strax över 50 ms, vilket blir en påtaglig fördröjning. Vissa äldre modeller av OLED har också problem med inbränning samt skiftande livstid i panelerna.

LG OLED

OLED hoppas ta över plasmans krona. LG är stora märket där idag.

Vad kan jag njuta av i 4K och HDR idag?
Med intåget av Playstation 4 Pro så har 4K och HDR-spel nått våra vardagsrum och det blir verkligen ett ordentligt lyft i upplevelsen på en bra UHD-panel. För dig som älskar film så är UHD Blu-ray dessutom något helt makalöst (även om det innebär att uppgradera filmsamlingen – igen). En av våra favoritfilmer Life of Pi (Berättelsen om Pi) är inte bara en fantastisk film utan även ett perfekt exempel på vad 4K-upplösning och god användning av HDR kan prestera. I sina mest effektintensiva stunder är det som om man vore där. Tyvärr saknar PS4 Pro UHD BD-läsare så där får rekommendationen gå till Xbox One S, som förvisso inte stöder äkta 4K men däremot kan skala upp spel till den upplösningen, vilket ser hyggligt ut för en maskin som dessutom bara kostar ca 2 700 kr.

Life of Pi HDR

HDR går inte att visa i sin fulla prakt på vanliga skärmar – men Life of Pi är helt makalöst i 4K med HDR10

På streaming-sidan har vi giganten Netflix som erbjuder både 4K och HDR på fler av sina egna produktioner (Marco Polo, Daredevil mfl – sök på ”HDR” så får du upp en lista) men kapaciteten räcker inte riktigt till för att mäta sig med UHD Blu-ray-utgåvor med 4K och HDR (som dessutom ofta har överlägsna ljudspår i och med Dolby Atmos och DTS:X). Från HBO Nordic är det ännu ingen uppdatering om stöd för 4K och HDR, eftersom USA inte fått det heller, men det är troligtvis inte jättelångt fram i tiden. Amazon Prime har stöd för 4K och det ser något bättre ut än deras Full HD-stream. Sen har du såklart YouTube som har mängder med material i 4K och HDR att titta på, det mesta gratis.

Netflix HDR Sverige

Netflix har en del HDR-material redan i Sverige, men inget jämför sig i kvalitet med UHD BD.

Kort konstaterande är att i dagsläget är ingen streamingtjänst ännu i närheten av den bildkvalitet du får lokalt på en UHD BD-skiva eller från ett spel, oavsett hur bra uppkoppling du sitter på. Så bedöm inte tekniken utifrån streaming, då begränsningen ligger i själva tjänsternas kapacitet.

Vilken TV ska jag köpa? Kort svar: Du får vad du betalar för
En gammal, men fortfarande väldigt gällande, paroll inom teknik är att du får vad du betalar för. Detta säger ju egentligen sig självt. Om en tv för 5 000 kr skulle vara lika bra som en tv för 35 000 kr, så skulle den senare ha väldigt svårt att finna några kunder. Frågan blir ofta vart du drar gränsen för vad vi kallar för ”prisvärt” eller pris kontra prestanda. Ett generellt tips är att inte satsa på det billigaste och du som vill få ut max av 4K och HDR bör titta efter branschens egen Ultra HD Premium-logga. Det är en märkning likt ”Full HD” som säger att panelen klarar de högsta kraven för återgivning av korrekt och komplett 4K-bild och full range HDR (10 bitar eller HDR10, som det också skrivs ibland).

Ultra HD Premium

Branschens egen markering för högkvalitativ 4K och fullt HDR-stöd (HDR10, 10 bit) är Ultra HD Premium (även om flera tillverkare kör med egna fraser och markeringar för att förvirra än mer)

Utifrån ett helhetsperspektiv så faller vårt val som ny referens-tv här på redaktionen på den THX-certifierade LED-TV:n Panasonic Viera TX-65DX900E. Med sina 65″, enormt fina färgåtergivning och riktigt ljusstarka HDR-stöd (HDR10) så är den marknadens just nu bästa all-round high end-tv. UHD Blu-ray-filmer har aldrig sett så här bra ut och med HDR så kunde vi uppmäta en ljusstyrka på imponerande 1,200 nits, vilket är en bra bit över de 1,000 nits som är kravet för Premium-märkning. De förinställda THX-lägena är väldigt, väldigt nära referens (vi har mätt och tweakat lite här och där) och med Game Mode-påslaget så kommer TV:ns input lag ned i ca 38ms, vilket är klart godkänt (men slå av det när du inte spelar för bästa, ISF-kalibrerade bild). Kopplar du ett HDR- och 4K-kompatiblet TV-spel till denna apparat så kommer du få en smått extatisk upplevelse (vi tänker främst på en äkta 4K-signal som Playstation 4 Pro skickar). Färger, detaljer och närvarokänsla är oöverträffade och tv:n behandlar även signaler av mindre god kvalitet med smickrande skicklighet. Akilleshällen ligger i själva LED-tekniken och local dimming, som trots sina 512 aktiva zoner ändå ger viss blödning och ljusglorior i scener med hög kontrast (ljusa objekt på mörk bakgrund) samt att betraktningsvinkeln inte är jättebred (klart bäst rakt framifrån). Eftersom 58″ och 65″ kostar lika mycket kan du lika gärna satsa på den större modellen, tycker vi. I dagsläget ligger den på ca 33 000 kr, så det är rejäl en investering, men också en suverän, framtidssäkrad bildkälla som du kan ha i många år framöver. Det blir även den tv vi nu kommer att ha på redaktionen för att recensera kommande filmer och spel på.

Budget-tips (under 8 000 kr):
Vi kan inte försköna faktumet att det inte går att trolla med knäna om du vill ha både 50″+, 4K, HDR och samtidigt har tight budget. Vår känsla är att om du idag sitter på en schysst Full HD-källa (såsom exempelvis en riktigt bra plasma) så blir steget till en lågpris 4K-tv i vissa fall till och med ett nerköp. Du kommer inte att få några mirakulösa UHD-lyft för småpengar. En skärm som har helt OK 4K- och begränsat HDR-stöd för priset – är Philips 49PUT6401. Input lag:en för spel i grundläget är sengångarakiga 50ms men med game mode pressas det till rätt imponerande 30 ms, på bekostnad av bildbehandling. TV:n har skaplig hantering av 4K-material, här ligger nackdelarna främst i att den saknar fullt HDR-stöd och inte trivs lika bra med källmaterial av lägre kvalitet (vilket ju det mesta är idag – analoga tv-sändningar, 720p osv). Fast för ca 6 000 kr så är den ju prismässigt väldigt tillgänglig för alla och inget dåligt val för dig som idag funderar på att köpa en helt ny tv, om nöjer dig med strax under 50 tum och samtidigt har tight budget. Men ha realistiska förväntningar att för priset av en Skoda så får du inte en Ferrari.

Philips 55PUT6101

Philips 49PUT6401 är ett OK val för dig med tight budget men som ändå vill köpa en ny tv med 4K och begränsad HDR.

Mellanprisklass (8 000 – 18 000):
För dig som är nöjd med ”bra” men inte kräver (eller har råd med) ”bäst” så finner du i denna prisklass flera intressanta produkter. En välpresterande allt-i-allo tv med 4K och HDR (dock ej HDR10, utan den lite mer begränsade 8bit-paletten) är lillebrorsan till DX900, som står ut som ett prisvärt alternativ. Panasonic Viera TX-58DX750E i 58-tumsstorlek kostar ca 13 400 kr i dagsläget och erbjuder det mesta du kan önska idag till ett ändå rimligt pris. Den har fiffiga fötter som kan ställas in efter din tv-möbels bredd och storlek. Bilden är riktigt bra för priset – DX750 hanterar HD- och SD-material väldigt dynamiskt, men kräver kalibrering för att nå den bästa bilden, då TV:n inte kommer med förinställda THX-lägen såsom storebror DX900. 4K-läget är kanon för prisklassen och lyfter verkligen både färger och detaljer på det sätt man hoppas när man går från en teknik till en nyare. Kompromissen som det lägre priset har är att ljusstyrkan toppar av vid cirka 450 nits eftersom HDR-stödet inte är helt komplett.

Om du kan tänka dig att skippa 3D-stöd och gå ned några tum (till 55) så kan det också vara värt att kika närmare på Samsung UE55KS8005 som erbjuder fullt HDR10-stöd, men som vi inte haft möjlighet att mäta faktiskt output på. Den kostar i skrivande stund ca 13 990.

Panasonic Viera TX-58DX750E

Panasonic Viera TX-58DX750E är ett bra val i mellanprisklassen, även om den inte stöder HDR10 (utan endast 8-bit)

High-End (18 000 – 35 000):
Här börjar det bli riktigt roligt (fast kanske inte för plånboken). På denna prisnivå börjar tv-modellerna ge kompromisslösa 4K- och HDR-upplevelser, där huvudskillnaderna främst handlar om antalet tum samt din preferens av bildteknik (där alla har för- och nackdelar). Som vi nämnt ovan så blir vårt val för ny referens-tv på senses.se-redaktionen Panasonic Viera TX-65DX900E. En tv som har både storleken, den oöverträffade bildkvaliteten i 4K och 10-bitars HDR samt bildhanteringen att ge oss fantastisk ljusstyrka, kristallklara detaljer och levande färger samt precisions-uppskalning av även lågkvalitativa signaler såsom tv-sändningar i SD (men välj gärna 4K/HD-signaler om du kan!). Med sitt cirkapris på 33 000 kr så tillhör den inte marknadens billigaste (men samtidigt långt ifrån dyraste) tv, men den står som helhet klart ut som bästa tv-val 2016 och alltså den panel vi kommer att bedöma filmer och tv-spel på ett par år framöver.

Panasonic Viera TX-65DX900E

Panasonic Viera TX-65DX900E – bästa 4K- och HDR-tv 2016

Framtiden – 8K?
8K är redan ett uttryck som bollas runt och det innebär åter en dubblering av antalet punkter från 4K – alltså åtta gånger så många punkter som 1K (Full HD). Det säger ju sig självt att dessa punkter kommer att bli enormt små och fina och det kommer att börja krävas bildstorlekar på 75″ och uppåt för att ett mänskligt öga på normalt sittavstånd ska kunna urskilja någon väsentlig skillnad. 65″ är redan idag en rejäl pjäs i vardagsrummet och 75″ är det största på hemmamarknaden just nu inom tv-apparater. Ska man ha ännu större så tror vi på projektor som kan köra 100-150″ eller om framtidens OLED-skärmar kan komma ned i tillverkningspris och rullas ut som tunna displayer på väggen. Om detta kan vi ju bara sia, det är i alla fall inget som ligger mindre än fem år fram i tiden, så du bör inte ”vänta in” nästa steg i utvecklingen innan du uppgraderar och njuter fördelarna av 4K och HDR. Eftersom streaming är framtiden och 4K redan nu kräver markant mycket mer kapacitet av internetuppkopplingar, så är det ingen raketfysik att räkna ut att 8K kommer att kräva ännu mer – gigabit-nätverk – även om komprimeringsalgoritmer ständigt förbättras. Så det är många bitar som ska falla på plats, inte bara själva tillgängligheten i 8K-tekniken. Vårt tips blir därför lika solklart som solen i Berättelsen om Pi: Satsa på en så dyr 4K och HDR-kapabel bildkälla du har råd med och njut av ett paradigmskifte som är – om inte lika stort som steget från flätad analog till progressiv digital bild, så i alla fall bra nära!