Gary Oldman - i sitt livs roll - briljerar, i en fantastisk film om Winston Churchill.

Gary Oldman såg jag första gången i Luc Bessons Leon. Hans rolltolkning i den satte honom på min radar. Där har han sedan stannat under tiden som han spelat allt från polischef Gordon i Christopher Nolans Batmanfilmer till den ansiktslösa galningen Mason Verger i Hannibal. Gary har alltid varit bra i alla filmer han har varit med i, även om resten av filmen må ha varit en kalkon. Hans repertoar är lika bred som den är fantastisk. Sen går karl-jäkeln och tar det hela till en ny nivå i The Darkest Hour!

Churchill och Elizabeth

Andra världskriget är i full gång, Frankrike faller snart. Englands styrkor sitter fast vid Dunkirk och framtiden är ytterst oviss. Storbritanniens Premiärminister Neville Chamberlain (Ronald Pickup) tvingas avsäga sin position. Hans styre anses för vekt och osäkert för att kunna föra landet säkert ur den här krisen. Ett wild-card i formen av Winston Churchill (Gary Oldman) tar över posten till Kung George VIs (Ben Mendelsohn) stora fasa. Ett beslut att ha Winston på den här positionen är lika kontroversiellt som riskfyllt, men historien kommer att visa att det var precis rätt.

Regissören Joe Wright har tidigare gjort bland annat Stolthet och fördom och den sjuttioelfte filmen om Peter Pan. Han har ett bra öga och miljön är perfekt. Vi flyttas tillbaka till 40-talets London. Spelet är balanserat och han lyckas även få in en humor som fungerar. Det kan verkligen bli krystat ibland, men här är det fingertoppskänsla och det blir en mänsklig humor och värme som är smittsam och fin.

Gary Oldman är briljant!

Gary Oldman som Churchill är helt makalös, hans röst, mimik och även utseende är så nära som man bara kan komma. Jag har försökt forska i exakt hur de har sminkat honom, om den hakan är fejk så är det den snyggaste (make-up) effekt jag någonsin sett! The Darkest Hour står och faller med castingen av Churchill och då vi har sett många duktiga skådespelare göra rollen förut (senast John Lithgows också mästerliga version i The Crown) så är Gary Oldman den som ändå är bäst. Här får vi se människan Winston Churchill, hans goda sidor såväl som hans dåliga.

Kristin Scott Thomas spelar Winstons fru Clemmie. Hennes samspel med Gary Oldman är helt underbart att se. Deras relation är vacker och stark. Det är helt klart så att Winston inte hade varit samma man utan sin Clemmie vid sin sida. Kristin spelar henne med värme och intelligens.

Clemmie älskade verkligen sin burduse make.

Lily James spelar Winstons eviga sekreterare Elizabeth Layton. Problemet här är dock att verklighetens Elizabeth inte var med om händelserna som sker i filmen. Hon fick anställning ett år senare. Lily James slog igenom som Askungen (2015) och har sen dess åtnjutit att hennes karriär bara gått uppåt. Hon är med i Mamma Mia-uppföljaren och spelar Meryl Streeps karaktär, Donna, som ung. Lily är duktig och på samma sätt är det här samspelet med Oldman som lyfter allt. Vi känner hennes respekt och vördnad för Winston, utan att det blir fånigt.

The Darkest Hour är fullproppad med bra skådespelare. Vill speciellt nämna Ben Mendelsohn, som kung George, den bästa Kung George sen Colin Firth gjorde honom rättvisa i The King’s Speech.  Ben lyckas också få in en hel del humor i sin rolltolkning. Det är som sagt en farlig balansgång med humor i sådan här typer av historiska filmer, men han lyckas.

Filmens bästa scen, som tyvärr troligen aldrig ägde rum i verkligheten.

Jag har hört någonstans att om man sätter ihop alla filmer, spel, böcker och annan skönlitteratur som skrivits om andra världskriget så är dessa längre tidsmässigt än de sex år kriget pågick. Därför är det alltid kul att se en film som visar något man inte sett förut. Även om filmen tar sig en del kreativa friheter, som att Churchill åker tunnelbana (i filmens bästa scen!) så känns den väldigt nära verkligheten. Det det var länge sedan som jag sett en så här gedigen film, allt från manus, till regi till skådespelarinsatser är i toppklass. Missa inte!