Recension: Wild Guns Reloaded

Wild Guns släpptes till Super Nintendo 1996 och blev snabbt populärt, så det var inte helt otippat att det skulle få göra comeback som retroutgåva. I Wild Guns Reloaded är grafiken till-fixad lite grann, men utan att tappa originalets retro-feel. Den stora skillnaden är att istället för att kunna vara max två spelare så kan man nu vara fyra.

Men det finns mer godis i påsen. I originalet kunde man endast spela som Clint och Annie men i Wild Guns Reloaded så har två nya karaktärer tillkommit och det är Doris och hunden Bullet. Bägge dessa har sina egna förmågor och specialvapen.

Det har även tillkommit extra banor utöver originalets sex stycken banor, därmed finns det även nya bossar att bekämpa. Vad som också är nytt är ett par spelmodes bland annat – Boss Rush!

Spelmässigt så är du bakom din karaktär och skjuter på allt som rör sig. Du styr siktet och din karaktär rör sig i sidled beroende på vart du siktar. Här blir det snabbt frustrerande för det är inte helt lätt att komma undan när alla skjuter på dig samtidigt och det finns inget som helst skydd som du kan gömma dig bakom samt att du dör på mer eller mindre första träffen. Det gäller verkligen att hålla tungan rätt i mun för att kunna överleva. När dina liv är slut är det bara att börja om från början.

Spelmekaniken är enkel och visst är det kul för stunden, men det blir snabbt väldigt enformigt och sen – till råga på allt att det är snorsvårt att komma vidare så finns det inga möjligheter att spara, vilket känns som en lapsus i en remaster i modern tid.

Sammanfattningsvis så tror jag att ni Wild Guns-fans där ute kommer gilla Wild Guns Reloaded då spelskaparna har uppdaterat spelet och gjort det större, men personligen så blev jag mest frustrerad och ilsken. Så betyget hamnar precis i mitten.