Recension: Persona 5 Strikers

Artikeln publicerades först 9 februari, återpublicerad på releasedagen av Persona 5 Strikers.

Persona-spelen är troligen japanska utgivaren Atlus mest älskade spelserie (åtminstone internationellt) och Persona 5 var ett hejdundrande bra spel, ett av de tio bästa spelen 2017. Spelet fick en Royal-utgåva med lite extra innehåll och några ändrade inslag för knappt ett år sen på PS4. Persona 5 Strikers, som är dagens betraktelse, låter kanske som något slags DLC eller spin-off, men det är faktiskt den officiella uppföljaren på det suveräna JRPG:t. Och du som spelat förra spelet kommer att känna dig helt och hållet som hemma – förutom i striderna. Man har nämligen ersatt turbaserade strider med action-betonade sådana. Vilket visar sig ha både för- och nackdelar.

Storyn fortsätter efter uppehållet i Persona 5 (läs gärna den recensionen först om du vill veta mer om världen och själva spelet) – “Joker” (som du kan namnge som du önskar) är tillbaka i farbrorns café och återförenas med alla vänner: Ryuji, Futaba, Ann och katten Morgana bland andra – nya bekantskaper i Phantom Thieves-gänget väntar dessutom på att få göra entré under spelets gång. Man kan säga att detta spel behåller i princip alla nyheter från Royal-utgåvan (Show Time-specialattacken, änterhaken, att ammunitionen återställs mellan strider etc) och inför realtids fighting.

Till en början känns det hela lite musou-spel (självklart är Omega Force inblandade på ett hörn, precis som i Hyrule Warriors: Age of Calamity): att vada igenom horder av fiender med svepande, spektakulära attacker. Men givetvis är inget så ytligt som det först kan verka i ett Persona-spel. Här finns ett bibehållet djup i striderna, även om de är (till viss del) skicklighetsbaserade nu. Det gäller att hålla tungan rätt i mun och komma ihåg en del knappkombinationer, även om spelet är bra på att leda dig rätt och kör en liten lathund-översikt i botten av skärmen under striderna. Det kan gå rätt hett till, när du byter Persona (Joker kan ju bära ett stort antal sådana med sig) så stannar allting upp, annars är det fullt röjande och uppmärksamhet på när man ska dyka undan kraftfulla attacker rätt tid (R2 på PS4) samt aktivera specialare. Att dina medkaraktärer (som styrs under striderna av datorn) ständigt ropar ut tips och önskemål gör att det hela blir lite lätt kaotiskt och förvirrande ibland, men man kommer snart in i flowet och när man klurat ut varje fiendes svaghet (och memorerar denna) så är spelet faktiskt inte särskilt utmanande (i alla fall inte på Normal).

Förutom arkad-action-inslaget så är allting, ganska på pricken sig likt. Dagarna går, du måste oftast prioritera vad du vill göra med tiden du har och vi bjuds en djup, ingående och indragande anime-historia med en hel massa mellansekvenser och rikligt med dialoger, varav vissa är inlästa (du kan enkelt växla mellan engelska och japanska under spelets gång – prova och se vad du trivs bäst med, båda har sina meriter).

Rent presentations-mässigt är det väldigt välbekant också, trots att snart fyra år förflutit. Vi testade spelet på PS5 via bakåtkompatibelt läge för PS4 och det flöt på som en dröm, med väldigt korta laddningstider. Estetiken är fortfarande tilltalande. Samtidigt är det en lågoddsare att vi i framtiden lär få se en dedikerad PS5-version av spelet med extra ögongodis och effekter, kanske 4K och 120fps, vem vet? Soundtracket är till viss del samma låtar som i föregångaren, men med en del nya inslag (du som spelat förra spelet på PS4 eller har Joker i Super Smash Bros på Switch får lite bonusar upplåsta, bland annat ny musik). Röstskådespeleriet håller hög anime-klass och hela produktionen andas kvalitet rakt igenom.

Precis som Persona 5 för fyra år sedan så är Persona 5 Strikers ett JRPG som kräver några timmars tålamod och investering från spelarens sida, men som även belönar dessa rikligen. Man älskar att befinna sig i Jokers Tokyo och den parallella värld – Metaverse – som så David Lynch-skt utmanar oss som spelare. Action-elementet piggar upp ett annars ganska sävligt spel, men ger inte samma överblick och kontroll som det turbaserade. Ärligt talat vänjer man sig snabbt, så man saknar inte direkt det gamla systemet och troligtvis är att turbaserade strider lite passé, nu när till och med Final Fantasy VII-remaken gått över till realtid-battles.

Om du spelade och avskydde Persona 5 så lär Persona 5 Strikers inte göra tillräckligt mycket annorlunda för att du ska ändra dig. Det är i mångt och mycket en helt rak uppföljare. Men om du som vi (och stora delar av världen) älskade Persona 5, så är Strikers ett både kul och efterlängtat återseende. Och det nya stridssystemet är i alla fall något nytt i en annars ganska konservativ spelserie. Om det sen är bättre eller sämre får var och en av avgöra. Vi hade i alla fall inget emot det.

Ett måste för älskare av JRPG-spel i allmänhet och Persona-serien i synnerhet när detta släpps den 23 februari.