Beautiful Desolation utspelar sig i ett alternativt 80-tal, där rymdvarelser har invaderat jorden. Vår avatar, Mark, hans bror Don och deras robothund står nu inför uppgiften att överleva, skaffa nya vänner, undvika fiender och hitta sin plats på vår jord.
När jag såg trailern för Beautiful Desolation så blev jag dirket sugen. Miljöerna är verkligen utsökta och storyn verkade cool. När jag sedan fick spelet och började spela så inser jag ganska snabbt att trailern inte riktigt höll vad den lovade. Vyn är isometriskt och när din avatar rör sig bakom saker så lyser han i en färg istället för att få en genomskärning. Sakerna du plockar upp kan du kombinera med andra saker för att kunna lösa ett pussel eller något annat för att komma vidare. Under dialogsekvenser har du olika val men det känns ändå som att historien rör sig enligt samma linje oavsett vad du väljer. Detta är ett spel man kanske förväntar sig ska vara något i stil med ett old-school Fallout (tänk New Vegas), inte minst på grund av looken och inramningen. Men egentligen är det något annat.
Jag lyckades köra fast det första jag gjorde. Spel ska ju vara ganska enkla till en början, men jag missade att klicka nedåt på en text (även fast jag trodde att jag hade gjort det). Så jag springer runt, runt på den lilla ytan, varv efter varv för att hitta något mer att interagera med. Till slut så startade jag om banan helt och körde från början och då registrerades min knapptryckning och jag kom vidare till nästa steg. Inte direkt utsökt spelmekanik.
Varje karaktär du möter har inspelade röster och så är även fallet med din avatar. Problemet är att skådespelarna inte de bästa och det blir ibland att man vill sträcka sig efter skämskudden. Storyn i spelet, att det utspelar sig i ett alternativt 80-tal med rymdvarelser och retro-robotar får mig att direkt tänka på Simon Stålenhags konstverk och böcker. Precis som med Generation Zero har spelskaparna inte gett Stålenhag någon credd, utan de verkar helt sonika bara ha ”lånat”, hej vilt.
Beautiful Desolation har i grunden en bra och smart premiss med att blanda olika stilar och genrer. Det är pusselspel, överlevnad och äventyr i ett. Problemet är bara att det snabbt blir väldigt pratigt och ganska segt. Det händer liksom inget och när det väl händer något så blir det ofta för snabbt och förvirrande. Spelet lider helt enkelt av ett tempo-problem som är svårt att sätta fingret på.
Sammanfattningsvis så blev jag både besviken och inte så imponerad av Beautiful Desolation, så betyget blir lågt men inte ändå inte katastrof då spelet faktiskt har vackra vyer, bra musik och i grund och botten en cool historia (om än lånad..).
