Recension: Loki (Disney+)

Nu finns den tredje, stora MCU-serien att streama i sin helhet på Disney+ och tro mig att den är helt klart värd att se. Jag fullkomligt älskade WandaVision och fullkomligt avskydde The Falcon and The Winter Soldier så när jag började följa Loki så var jag till en början väldigt skeptiskt.

OBS! Stora spoilers för er tre personer där ute som inte sett Avengers Endgame. Med den brasklappen ur vägen så kan jag fortsätta: På grund av en hiss-blunder så tappar våra hjältar en av Infinity-stenarna (Tesseracten), som nyps av Loki (Tom Hiddleston) och försvinner i en puff av rök. Han landar någonstans ute på landsbygden och är fri; i ungefär tio sekunder innan han blir arresterad av The Time Variance Authority (TVA) – en byrå av odödliga personer som håller den heliga tidslinjen ren från varianter. En variant är en person som på ett eller ett annat sätt avviker från den tidslinje han eller hon ska följa. Så när Loki tar Tesseracten så blir han en variant, för han bryter sin tidslinje där han egentligen ska sitta fängslad och sedan hjälpa Thor på hans äventyr. På sagda byrå möter han en TVA agent som heter Mobius (Owen Wilson) som informerar honom om att det finns en mycket farlig Variant där ute som han behöver Lokis hjälp att fånga. Det är starten på ett äventyr utan dess like.

Redan efter första avsnittet kände jag att det här var något annorlunda; det är välskrivet och välgjort med många vändningar och överraskningar. Tom Hiddleston provspelade för Thor men hade varit en fullkomligt usel sådan. Han är helt perfekt i den här rollen som Thors lynnige broder. Hans karisma är så kraftfull att till och med när han var huvudskurken i både Thor och i första Avengers-filmen så gillade man honom ändå. Sedan utvecklades han under filmernas gång från skurk till anti-hjälte och på slutet till ren och skär hjälte. Versionen av Loki vi möter i Loki-serien är ren och skär skurk som precis förlorat bataljen i New York så hans snälla jag finns inte där ännu. Så vi får se honom utvecklas igen och denna gång på ett helt nytt sätt.

Karaktärerna runt omkring är nya bekantskaper, som får sin debut i tv-serien och här blev jag faktiskt mest imponerad av Owen Wilson som visar mycket större bredd än vad han någonsin gjort tidigare. Sen måste jag även nämna Sophia Di Martino som spelar Varianten (jag ska inte avslöja mer…) vars samspel med Hiddleston är en fröjd att uppleva. Det är så mycket som sker dem emellan som inte kan göra annat än att slå gnistor.

Fast hur intressant och nyskapande än serien är så känns det tyvärr på sina ställen att den drar ut lite för mycket på sig själv. Det tar lite för lång tid att ta sig från punkt A till B och sen kan jag faktiskt tycka att fotot är osedvanligt mörkt och murrigt. Det är snyggt med skuggor och så, men det känns nästan som om det sitter ett filter över hela serien som trycker ned exponeringen.

Sammanfattningsvis så är Loki helt klart värd en rekommendation och jag kan säga så här; det är tur att Loki kommer få en säsong två för att dessa sex avsnitt har bara skrapat på ytan på vad genierna bakom MCU lär har kokat ihop åt oss!