Astro A50 är en av gaming-världens mest omtalade hörlurar. Men håller de måttet? senses.se har hårdtestat.

Tack vare att vi ett gediget (Nordens största?) arkiv av hörlurstester så kan vi på senses.se med glädje konstatera att ni läsare verkligen tagit dessa till era hjärtan. Flera modeller är vi först, eller unika med, att ha delat ut betyg på andra test har tillkommit tack vare era, specifika förfrågningar. Astro A50 är just ett sådant önsketest från flera av er läsare. Det amerikanska företaget Astro Gaming (som numera ägs av Logitech) har länge åtnjutit en särskild plats inom gaming-kretsar, med stor fanbase men också flera belackare som klagat på missar i design och kvalitet. Och för den rätt ansenliga prislappen så blir frågan: håller de måttet? senses.se rycker ut och ger svar.

Astro A50 – The Look

Låt oss börja med det uppenbara – Astro A50 är, i vår bok, inga skönheter. De ser stora och otympliga ut och kommer i en förpackning modell bauta, som ännu mer förstärker det förstaintrycket. Det är mycket “gaming”-känsla kring lurarna och det är tyvärr, ofta, en negativ konnotation för designen eftersom det ger lite “pojkrumskänsla”. Men å andra sidan är dessa lurar 100% fokuserade på gaming och inget annat, så eftersom du inte ska bära dem på stan (inte kan, vi förklarar mer nedan) utan sitter hemma eller på rummet och lirar, så spelar det egentligen inte så stor roll hur de ser ut. Materialet är i alla fall stabilt, en matt plast av hygglig kvalitet omger kåporna, kombinerat med leder i metall för höjdinställningen. Öronkuddarna känns mjuka och i bågen sitter en – något tunnare än vi är vana vid – kudde med memory-foam (“tempur”).

astro a50 stående gen 4 hörlurar
Helt OK gaming-look, men inga skönheter vid första anblick. Foto: senses.se

Endast trådlös anslutning till basstationen

Astro A50 kommer i två modeller – båda stöder dator (PC och Mac) men skiljer sig sen i själva basstationen, som hanterar och sänder signalen trådlöst till lurarna. Det finns en för PS4 (den vi testat här) och en för Xbox, som har en extra-del för krysslådans krångliga hantering av ljud via USB. Basstationen på denna version (gen 4 som den kallas, som släpptes som uppdaterad version 2019) är ganska smidig och är samtidigt en docka som laddar dina lurar. Basstationen har en display där du ser läge (du kan växla mellan PC – dator, gäller även Mac – eller PS4), laddning och Dolby-stöd. Astro A50 har inget stöd för trådad inkoppling. Alls, eftersom de saknar 3,5″-anslutning helt. Du kan heller inte koppla dem trådlöst till någon annan enhet, såsom din telefon, eftersom de inte har bluetooth utan går på radiovågor (2,4GHz) vilket har sina för- och nackdelar. Så detta är 100% gaminglurar i ordets sanna bemärkelse.

Till PC och Mac är anslutningen straight forward, du kopplar in dockan (basstationen) via medföljande USB-kabel och väljer lurarna som ljud ut och ljud in (mikrofonen, som du fäller upp när du vill mute:a), om det behövs (växlade automatiskt över hos oss). Programvaran kändes enklast till PC, men funkar även på Mac och där kan du uppdatera firmware, vilket alltid rekommenderas att du gör först, eftersom det kan lösa många småproblem.

Astro A50 i basstationen
Basstationen ger överblick på inställningar och hur laddat batteriet är – men bara kopplat till datorn? Foto: senses.se

På PS4 är det lite meckigare; du måste (förutom USB) även koppla in ljudet via medföljande, optisk kabel (vilket kräver en extra kabel på PS4 Slim, då den modellen saknar optisk port och du måste bekosta denna kabel själv) men det är enkelt på första PS4:an och PS4 Pro. När det väl är gjort så ställde allt in sig automatiskt, även om Astro Gaming föreslår manuella inställningar, nedan (allt funkade fint, även med PCM istället för Dolby Bitstream, då det handlar ju bara om var ljudet avkodas – kändes som PS4 Pro gjorde det bäst och ljudet blev “varmare” med PCM-inställningen). Optisk anslutning har dock många år på nacken och begränsningar, vilket vi återkommer till nedan.

Astro A50 – så låter de

Eftersom vi nu rett ut att hörlurarna riktar sig helt mot gaming, eller i alla fall anslutning hemma till dator eller konsol, så kommer huvudfokus på testet ligga hur de låter i spel. Men vi kommer såklart även ge omdöme kring musik, eftersom du kan köra Spotify genom PS4:an och datorn också.

Förstaintrycket av ljudet är bra. Mycket bra till skulle vi sträcka oss till. Två 40mm dynamiska element återger ett behagligt, varmt och närvarande ljud som fyller kåporna. Astro har lyckats balansera basen väl, så att den ger kropp och tyngd åt dialog och explosioner, men samtidigt inte känns boom-ig och lös. Det finns tre equalizer-lägen du kan växla mellan och välja det som passar din smak (hörsel) bäst. Vinden, rösterna och musiken i Ghost of Tsushima skapade en härlig och indragande upplevelse, likaså fotstegen i Battlefield V som hördes distinkt på PC, med rätt EQ-inställning.

På PC och Mac låser man upp lurarnas fulla potential, eftersom det är ren radio via USB. Det bara funkar och det låter bra. Vi testade nya PC-versionen av Horizon Zero Dawn och det lät engagerande, med en något mjukare ljudbild än vad vi kanske är vana vid.

På musikfronten så klarar sig A50 också bra, även om detta inte är hörlurar för audio-filer. Kör vi Spotify i bästa upplösning så fick vi hyggligt ljud på de flesta genren – popigare låtar, med snärtiga instrument i mellanregistret och drivande bas lät allra bäst, medan akustiska kanske tappade lite rymd och närvaro, i exempelvis Simon & Garfunkels live-spelning från 1969. Basen är aningen klen i Dolby-läget, så vi föredrog det andra (markerat som stjärna på displayen) och det mest neutrala EQ-läget (1), lät bäst överlag. Men det är värt att laborera efter musiktyp och smak. Det går även att välja fler EQ-profiler från Astro-appen och där även skruva själv på inställningarna, så här finns god potential för optimering. Hursomhelst är hörlurarna väl godkända för musiklyssning, även om detta är spel-hörlurar så först och främst.

På paketet står det “Dolby Audio“. Det kan man lätt förväxla med Dolby Atmos, men så är alltså inte fallet. Dolby Audio menas att lurarna kan omvandla en digital, komprimerad bitström (bitstream) till hörbart ljud (PCM). Detta är dock inget särskilt unikt, eftersom det vanligtvis sker i spelmaskiner eller förstärkare. På PC och Xbox finns en lösning för att få Dolby Atmos-stöd, men på PS4 får man varken Atmos eller de nyare, okomprimerade formaten Dolby TrueHD respektive DTS HD-Master Audio (där Atmos-kodningen ofta ligger ovanpå TrueHD-spåret). Detta beror dels på begränsningar i PS4:an, men även på grund av att optisk anslutning (toslink) är en teknik som varit med sen 90-talet på DVD och blev i princip obsolet i och med övergången till HDMI. Optisk överföring stöder endast det gamla, komprierade formatet Dolby Digital (upp till 7.1 kanaler). Detta är inte ett problem så länge du kör LPCM, eftersom PS4:an då sköter all avkodning, men du kommer aldrig att via bitstream kunna få ut några av de mer högkvalitativa ljudspåren (även om ett fåtal PS4-spel idag har TrueHD- eller DTS MA-ljud). Det är ingen super-optimal lösning i vår bok och frågan är om det egentligen finns någon bättre lösning, trådlöst, för PS4 i dagsläget (kanske SteelSeries Pro? Vi får återkomma i frågan). Plantronics, numera utgågna 800HS var till synes enklare med en enda, liten USB-dongle att koppla in – men det är samtidigt omöjligt att avgöra vilken exakt ljudsignal de skickade ut och lurarna tog emot. Och läs vidare så ska vi avslöja att vi upptäckt att man inte behöver den optiska kabeln alls (på PS4 Pro i alla fall, som vi testat på)…

Batteritiden är cirka 15 timmar och det får väl ses som helt OK i och med att du alltid lägger tillbaks dom i dockan (för det gör du väl?) och det är få gamers som hinner eller orkar med 15 timmars spelpass utan pauser. Men det finns flera trådlösa headset därute med betydligt generösare batteritid (och enklare laddning).

Mikrofonen är aningen lång men den låter bra och tydligt, något som förra genrationen (gen 3) fick mycket kritik för. Astro Gaming verkar aktiva på Reddit och tar in användarnas feedback, vilket vi alltid applåderar hos ett seriöst premium-företag.

Astro A50 – passform och komfort

Förstaintryck kan vara luriga. Astro A50 är faktiskt inte stora och otympliga som de först verkar och när man öppnar den enorma förpackningen möts man av en lyxig känsla, även om designen fortfarande andas mycket “gaming”. Komforten måste beskrivas som mycket, mycket bra, trots att lurarna väger nästan 400 gram (380 gram för att vara exakt). Öronkuddarna är mjuka och behagliga, utan att trycka på för hårt, sitta för löst eller bada öronen i svett. Den något tunna memory foam-kudden på bågen är utmärkt, den ligger skönt mot skallens krön.

Astro A50 förpackning (gen 4)
Foto: senses.se

Skönheten sitter inte alltid i designen, kan vi konstatera.

Nackdelar och stora frågetecken

Det finns ett par smolk och verkliga märkligheter med Astro A50. Förutom optiska lösningen på PS4 som vi redan nämnt och, som mindre anteckning, designen så är det dessutom rörigt med instruktioner och klara besked. Någon riktig manual verkar inte finnas – inte ens på nätet, utan man får med en lätt översiktspamflett (“quick start”) som är OK att komma igång med, men ingen mer djuplodande förklaring till varje inställning och funktion. Märkligt, på en så dyr premium-produkt (länken som Astro gaming anger i pamfletten innehåller heller ingen mer utförlig manual)?

Laddningsproceduren och status på denna är också aningen oklar. Lurarna laddar via att du placerar dem upprätt på en magnet-anslutning i dockan. Så länge basstationen var inkopplad på PC/Mac kunde vi se all status på displayen som sitter på fronten av dockan. Men, och här kommer ett stort mysterium: I PS4-läge lyser ingenting – såvida du inte växlar till PC-läget; då ser du allt på samma vis på front-displayen som du gör på datorn och ljudet på PS4:an funkar magiskt nog ändå (man undrar stilla vad switchen mellan PC och PS4 då faktiskt, i praktiken är tänkt att göra?). Vad som är ännu mer mystiskt är att vi helt kunde dra ut den optiska kabeln ur PS4:an och det blev ljud ändå, bara genom att dockan var inkopplad med USB till fronten. Att manuellt växla mellan olika lägen gav inte hörbart bättre ljud, så det verkar som Astro A50 trots allt är lika enkel att köra trådlöst på PS4 (Pro) som den gamla referensen, 800HS. Med vad i allsin dar ska vi då med den optiska kabeln och ett PS4-läge till?

Sätter du in en mikro-USB rakt in i lurarnas ena kåpa ger de heller inget tecken på att de laddas (fast de borde ju rimligtvis göra det)? Dockan verkar dessutom föredra en gammaldags USB-A-anslutning för optimal laddnings-kapacitet, men var man ska ta strömmen från är upp (USB-C till USB-A funkade inte) är också högst oklart. Astro Gaming / Logitech har en hel del att reda ut här och därför skulle en vettig, ingående manual vara till stor hjälp (hoppas vi…).

Volymratten på höger kåpa känns också lite plastig och sladdrig, inget man förväntar sig att få på ett par 3 500 krs-hörlurar.

Summering Astro A50

Med en prislapp på 3 500 kr så är Astro A50 verkligen inte en av marknadens billigaste lurar. Tvärtom. De erbjuder heller inget som är påtagligt unikt, även om de tekniska lösningar funkar väldigt bra. Deras två ess i rockärmen är att de låter bra, varmt och behagligt i spel och är lika behagliga att bära under långa spelsessioner. För datorspelare känns det som ett väldigt intressant alternativ, där du även kan få stöd för mer moderna ljudformat som Dolby Atmos. På PS4 finns inte lika bra alternativ, därför blir Astro A50 nya referenser, trådlöst på PS4 – även om vi får återkomma till en konkurrent framöver (SteelSeries Arctis Pro, som ligger i liknande prisklass). Plantronics verkar alltmer dra sig ur gaming-segmentet och satsa på kontorsutrustning (Poly) och Astro A50 låter påtagligt bättre än deras gamla 800HS, som förvisso också var mycket billigare.

Det finns några irritationsmoment; status på laddningen, avsaknad av vettig manual för alla inställningar och funktioner och den lite vingliga volymknappen som hindrar lurarna från att nå de allra högsta höjderna. Men Astro A50 låter riktigt bra och är väldigt sköna, så något annat än en varm rekommendation vore tjänstefel att inte dela ut.