Det är få spel förunnat att definiera ett helt format. När originalet av The 7th Guest släpptes 1993 jobbade jag i en datorbutik i Skövde som tonåring och spelet var klart en bidragande orsak till att CD-ROM-läsaren blev standard i de svenska hemmen. Tre decennier senare, hösten 2023, blåste Vertigo Games och Exkee nytt liv i Henry Staufs mytomspunna herrgård genom en ambitiös och välgjord VR-version på bland annat Oculus.
Nu tar utvecklarna steget över till den ”platta” skärmen med The 7th Guest Remake, och resultatet blir ett fascinerande möte mellan nostalgisk storytelling och modern teknologi.

För mig, som hela mitt vuxna liv jobbat med film, är det användandet av ”volymetrisk video” som står i absolut centrum här. För den oinvigde är volymetrisk video en teknik som spelar in ett tredimensionellt utrymme – såsom en plats eller ett framträdande – och samlar in data som sedan fritt kan visualiseras och utforskas i 3D. I VR-utgåvan var skådespelarnas framträdanden imponerande, men de hölls tillbaka något av de tekniska begränsningarna hos fristående headset. Genom att nu släppa spelet på Playstation 5, Xbox Series X/S och PC (en Switch-version ska vara på gång också) har man kunnat frigöra tekniken från dessa fotbojor. De riktiga, tredimensionellt fångade skådespelarna integreras nu helt sömlöst i miljöerna. De kastar dynamiska och korrekta skuggor i realtid och reflekteras med skrämmande precision i herrgårdens speglar och polerade trägolv. Det är en filmisk och teknisk triumf som suddar ut gränsen mellan uråldrig FMV (Full Motion Video) och renderad 3D på ett sätt som originalets skapare bara skulle kunnat drömma om.

Rent spelmekaniskt har övergången från VR till handkontroll (eller mus och tangentbord) fungerat utmärkt. Vi slipper de stundtals lite klumpiga och frustrerande rörelsekontrollerna från VR-versionen, vilket gör gränssnittet snabbare och mer exakt. Ja, här finns skavanker som att det saknas animation när man växlar mellan att stå och krypa och balansgången mellan nostalgisk och modern grafik är ibland svår för utvecklarna att gå helt rakt. Utvecklarna har lyckligtvis behållit den mer balanserade och moderna svårighetsgraden på pusslen; de abstrakta och extremt oförlåtande utmaningarna från 90-talet lyser med sin frånvaro till förmån för mer logiska problem. Däremot dras spelet fortfarande med en något episodisk rumsdesign. Pusslen kan ibland kännas som en isolerad checklista i varje specifikt rum, snarare än en sammanhängande, röd tråd genom husets arkitektur.

Ljuddesignen förvaltar sitt tunga arv med stor respekt. Det atmosfäriska ljudspåret kombinerar ny, dynamisk ”noir-jazz” med omarrangerade teman från George ”The Fat Man” Sanger, vilket understryker den där klassiska, smått campy och gotiska stämningen som franchisen blev känd för.

Men det som verkligen förtjänar uppmärksamhet är Vertigo Games exemplariskt konsumentvänliga affärsmodell. Lanseringspriset ligger på låga 19.99 dollar (runt 220 kronor), med ytterligare rabatter på utvalda plattformar. Ännu mer anmärkningsvärt är att utgivaren tillämpar en dubbelriktad ”cross-buy”-strategi. Om du köper spelet till PS5 eller PC får du automatiskt tillgång till spelets VR-version (PSVR2 respektive SteamVR) helt utan extra kostnad. Detta gäller givetvis även bakåt för de som redan köpte VR-titeln 2023. I en tid då många företag tar fullt pris för minimala uppgraderingar sätter detta en ny guldstandard för hur konsumenter bör hanteras!

The 7th Guest Remake är i slutändan ett mycket välgjort kliv in i modern tid. Genom att ta bort VR-friktionen och polera upp den volymetriska tekniken till perfektion, erbjuds vi en av de snyggaste och bäst prissatta mordgåtorna på marknaden just nu.
Plaion skickade recensionskod för detta test. Utskickare av material har inget redaktionellt inflytande på våra tester.
This post is also available in English: Review: The 7th Guest Remake.
Så här sätter vi betyg på Senses
