Recension: Hot Wheels Infinite Rush

I Hot Wheels Infinite Rush styr vi våra bilar genom en stor öppen värld som du låser upp undan för undan ju mer du spelar. Det är fantasifulla öar med olika teman och du har en uppsjö av fordon till ditt förfogande. Allt från ganska realistiska bilar till fullkomliga fantasifoster. Runt omkring på kartan finns det olika platser där du kan göra olika utmaningar. Det kan vara ett race, stunt, förstörelse eller att åka runt och fota omgivningarna. Fler utmaningar låses upp varefter du klarar dem.

Jämförelsen med Hot Wheels Unleashed

Jag recenserade Hot Wheels Unleashed och älskade verkligen det fantasifulla med att banorna finns i vår värld och att bilarna verkligen är i storleken av en leksaksbil. Du kunde åka runt i en trädgård, i en spelhall och många andra vanliga platser med helt fantastiska banor. Så är det tyvärr inte i Hot Wheels Infinite Rush, utan nu är det mer uppbyggt som Forza och andra bilspel där du har en stor karta och en öppen värld att röra dig i. Fast jag personligen tycker att det är ett tröttsamt sätt att spela på. Jag vill tävla, jag vill inte åka runt och leta efter en tävling…

Missad potential i leksakskonceptet

Sen är det även synd att de inte har utnyttjat faktumet att det är leksaksbilar på ett mer kreativt sätt. Visst, husen och omgivningen går sönder som om det var byggt av plast, men var är det kreativa? I det andra spelet kunde du åka under en soffa eller genom ett köksskåp och ut i trädgården. Här finns ingenting sådant.

Miljöerna är färgglada och det som finns runt omkring är välgjort, men det fanns så mycket mer som spelskaparna hade kunnat göra för att behålla känslan av att det här är leksaksbilar.

Utmaningar, foto‑uppdrag och avsaknad av racetimer

Något mer som störde mig är att när jag åker runt på kartan och letar efter ett race så är det mest alla andra utmaningar som jag är mindre intresserad av. Det är fyra foto‑uppdrag på ett race och det borde vara tvärtom. Slutligen, i min nu ganska långa lista av irritationsmoment, kommer jag till det största. Av någon anledning finns det ingen racetimer?! Alla racingspel har ju alltid visat vad du har för tid och hur långt framför eller bakom de andra du spelar mot är. Fast i det här spelet finns det inget sådant. Det finns banor där du ska åka så snabbt som möjligt igenom och då finns det en timer, men bara till dig själv.

Spelet i sig – fart, galenskap och underhållning

Nu låter det kanske som att jag verkligen inte tycker om det här spelet, men det finns helt klart ljuspunkter. Precis som i de andra Hot Wheels‑spelen som jag har spelat är det snabbt, roligt och utmanande. Bilarna kan även buffa ut fiender, vilket också är riktigt kul att göra, och det är lika snabbt som det är orealistiskt. Jag har aldrig gillat realistiska bilspel, det ska vara fart och galenskap, det är de roligaste bilspelen tycker jag. Så spelmässigt är det absolut inget fel på Hot Wheels Infinite Rush, det är bara synd att de har valt öppen värld‑tänket och tagit bort delar som gjorde att spelet var annorlunda mot alla andra racingspel.

Slutomdöme

Sammanfattningsvis är det många som gillar upplägget med en öppen värld där du kan välja själv, men jag gillar det inte i racingspel och de andra irritationsmomenten (förutom timern) är petitesser, så betyget blir godkänt. För när du väl får tävla, stunta eller bara jaga en ny bil genom den öppna världen så är det galet kul. Så det väger upp, men hade spelskaparna tänkt till ett varv extra så hade det verkligen kunnat bli episkt bra.

Milestone skickade recensionskod för detta test. Utskickare av material har inget redaktionellt inflytande på våra tester.

This post is also available in English: Review: Hot Wheels Infinite Rush.