Hades har fått vara något av en fanbärare för roguelike-genren sista åren; en genre som har exploderat i popularitet och som innebär slumpmässigt genererade banor och ibland vissa straff för att dö (vilket man gör ofta och kan betyda att man får plocka upp allt man samlade på sig på en viss plats – något vi sett i Dark Souls, Hollow Knight etc). Supergiant Games är spelstudion bakom Hades och de har tidigare rönt stor succé med liknande, isometriska indiespel såsom Bastion och Transistor (som vi ska medge att vi inte blev superförtjusta i). Efter att ha funnits på dator och Switch sen 2018 så släpps Hades nu till Sony och Microsofts konsoler – både current och last-gen (som man får börja kalla PS4 och Xbox One). Vi på senses är stolta att kunna er ett av nätets första recensioner av det. Och frågan blir: Är det värt all hype?
Hades genre är i grunden dungeon crawler (á la Diablo) med egna roguelike-inslag. Vi iklär oss rollen som Zagreus, Hades son, som bestämt sig för att lämna dödsriket och göra gudarna på Olympen sällskap. Detta blir dock inget lätt företag, då dödsrikets invånare gör allt för att sätta käppar i hjulen för Zags planer och på vägen behöver man hjälpa honom besegra ett helt gäng dödliga bossar, samtliga ur grekisk mytologi. Mellan varven utvecklas också en historia om Zagreus familj och hemligheter avslöjas i takt med att man lär känna invånarna i underjorden.
Det är fascinerande hur klockrent ett spel och koncept kan träffa. Hades gör i princip allt rätt, direkt från början. Den japansk anime-inspirerade grafiken och estetiken är strålande, ljudet är stämningsfullt (soundtracket är en originell mix av rock och… luta?) och röstskådespelarna gör stabila insatser. Du som spelat något Diablo-spel eller liknande kommer att känna dig hemma direkt, men med den stora skillnaden att varje gång du dör (vilket du kommer att göra många gånger) så behöver du möta en ny uppsättning rum och fiende-konstellationer. Vad som gör Hades så genialt är att spelet de facto blir lättare ju mer du spelar det: delvis eftersom du blir bättre och lär dig fiendernas attacker, men även rent objektivt eftersom du behåller uppgraderingar du samlat på dig under varje omgång. Du blir bättre rustad och mer kraftfull varje, ny runda, till skillnad från exempelvis Returnal, där varje ny cykel nollställer alla bonusar du samlat på dig och minsta misstag på en boss därför kan stå dig dyrt. Likaså behålls en slags fräschör i dungeon-krälandet, eftersom rummen och vägarna du kan välja ändras för varje gång.
För att uppgradera din karaktär behöver du samla Darkness (mörk materia, typ), pengar och Chtoniska nycklar, som kan låsa upp nya vapen och egenskaper. Det finns totalt fyra vapen i Hades och du kan byta karaktärens huvudvapen för varje genomspelning och se vilket som passar dig bäst, eller känns mest effektivt mot en viss boss. Hela spelet kan klaras med alla vapen, men det blir lättare om du anpassar din spelstil till just den utmaning du har framför dig.
Hades är ett synnerligen välbalanserat action-spel. Det är riktigt utmanande, utan att kännas orättvist eller toksvårt och du förväntas grind:a och spela om massor – vilket man faktiskt gärna gör, då man upplever konkreta framsteg och speltimmarna bara flyger förbi. Utvecklarna har även lagt in ett “God mode” som du kan välja att aktivera. Detta ger dig från början 20% mer motståndskraft (att ta mindre skada) och för varje omgång du dör ökar skölden 2%, upp till 80% (du kan inte få detta retroaktivt på tidigare genomspelningar, däremot kan du stänga av och på “boosten” och behålla din senaste bonusnivå). Ett smart och välbalanserat sätt att göra spelet tillgängligt för fler, eller om man känner att man behöver lite draghjälp på en viss boss.
Rent tekniskt finns inte mycket att klaga på. Grundspelet är tre år gammalt och Playstation 5-versionen, som är den vi testat, bjuder 4K-upplösning och flyter på i princip utan skavanker i 60fps. Enda gången bilduppdateringen dippade var då skärmen fylldes av fiender och projektiler. Möjligtvis kan de extra resurserna i Xbox Series X avhjälpa detta; som har Game Pass kan testa Hades innan du köper det, eftersom det släpps på tjänsten dag 1 (13 augusti). Du som köper spelet på PS4 eller Xbox One nu (de kör 1080p i 60fps) kan uppgradera gratis sen till PS5- eller XBS/X-versionen när du byter till nästa konsol. Precis som det ska vara.
Dungeon crawler-genren har tyvärr nackdelen att upplägget har en tendens att bli lite tjatigt. Och även Hades lider av detta. Man måste nöta alla nivåer om och om igen, inte minst bossar, blir något av ett Sisyfos-arbete (!). Varje gång man dör så får man börjar om, helt från början. Visst, med tiden blir detta inte jättesvårt, men det blir onödigt tradigt och upprepande när man kommit en bra bit på väg. Samtidigt antar vi att Supergiant Games gjort sitt bästa för att hålla Hades-upplevelsen så fräsch, omväxlande och samtidigt utmanande som den kan tänkas bli, med slumpmässiga banor och nya bonusar att jaga och testa för varje genomspelning som förhoppningsvis tar dig lite lite längre framåt varje gång.
Enkelt, snyggt, vanebildande och överraskande – väldigt mycket mer kan man inte begära av ett spel, särskilt inte ett som säljs som indiespel med rimlig prislapp. Har du inte upplevt det förr så är current gen-konsolerna the way to go: släck ljuset och vik kvällen till otaliga omgångar att försöka fly underjorden. Det är en resa värd att uppleva. Och återuppleva. Om och om igen.
Fotnot: Hades släpps både digitalt och fysiskt den 13 augusti. Den digitala versionen är något billigare, medan den fysiska låter dig ladda ned soundtracket och bifogar en 32-sidig bok med artwork från spelet.
Så här sätter vi betyg på Senses