TL;DR
Gods will fall är en indietitel som blandar dungeon crawler med plattformselement där åtta keltiska krigare utmanar gudar. Spelet bjuder på en småtrevlig design och ett fungerande ljud, men dras ned av stela kontroller, en fast kamera som försvårar hopp samt orättvis slumpmässighet och tjatiga omstarter. Det passar den som vill ha en roguelike-blandning med trevlig presentation, men bör undvikas av spelare som kräver balanserad svårighetsgrad och precis precision.
Det är väl ett tecken på tiderna vi lever i att vi har så mycket spel med titlar som ska utmana gudar. Gods will fall låter nästan som Godfall (som är ett helt annat spel), det senare ett AAA-spel från Gearbox medan detta en indie från finska Clever Beans, som kanske är mest kända för WipeOut-remastern på PS4 för ett antal år sedan.
Gods will fall ger dig makt över ett gäng på åtta keltiska krigare, som du styr (alla på gång) och kan skicka in en och en i grottor och dylika ”dungeons” för att utföra quests. Spelet förvandlas då en dungeon crawler, en slags Diablo-klon, där du mosar motståndare, samlar loot – men även måste tackla plattformsinslag. Tanken på amalgamering av flera genrer är god, genomförandet tyvärr allt annat än.
Rent grafiskt så är spelet inte direkt senaste ropet 2021, men designen är ändå småtrevlig och ljudet funkar för genren och syftet, även om det inte är något utöver det vanliga. Vad som börjar som ett mysigt förstaintryck dras tyvärr fort ned av stela kontroller, illa uttänkt (fast) kamera och en tröttsam upprepning – varje gång en figur dör under ett uppdrag måste du börja helt om med en annan. Och då även gå igenom alla steg och eventuella info-rutor som skriver samma sak, om och om igen. Det finns någon slags ansats till att karaktärer som dör (tillfångatas) på en bana, ska deppa / stärka andra karaktärer i truppen – men någon praktisk skillnad mellan vilken man väljer sedan känns inte direkt i själva spelandet. Allt för ofta missar man på småsaker; ett hopp som time:as eller styrs lite fel på grund av perspektivet, och som slutar i obönhörligt omspel. Hög svårighetsgrad i all ära, men man kan inte tvingas behöva spela om bara för att den fasta kameran vilseleder en…
Att banorna dessutom slumpas fram i utförande och svårighetsgrad (á la rougelikes) samtidigt som ditt gäng också är slumpmässigt genererat (men i praktiken väldigt lika) gör att spelet får onödigt mycket ”tur”-aspekt över sig, hellre än genomtänkt utmaningskurva. Om man jämför med From Softwares titlar så finns även där en brutal kurva – men spelen känns sällan orättvisa eller slumpartade, det går att lära sig banor och strategier som funkar. Så är alltså inte fallet här.
Gods will fall kan tyvärr inte sägas bli annat än en besvikelse, även om vi gärna hade velat älska det. Idén är bra (någonstans), och presentationen tilltalande – men det är något med helheten som inte lirar ihop till ett komplett eller välbalanserat spel.
De säger att högmod går före fall. Verkar som gudarna får vara med oss ett tag till. Det enda som faller på plytet är spelet.
This post is also available in English: Review: Gods Will Fall.
Så här sätter vi betyg på SensesVanliga frågor och svar
Hur fungerar spelupplägget i Gods will fall?
I Gods will fall styr spelaren en trupp på åtta keltiska krigare som skickas in en och en i grottor för att slåss mot fiender, samla loot, ta sig förbi plattformshinder och slutligen möta en boss.
Hur är kontrollerna och kameran?
Kontrollerna i spelet är stela och den fasta kameran vilseleder ofta spelaren, vilket gör att missade hopp och felaktiga perspektiv tvingar fram onödiga och repetitiva omspelningar.
Hur fungerar spelets svårighetsgrad och slumpmässiga inslag?
Banornas utförande och svårighetsgrad slumpas fram, precis som krigarna i truppen. Detta gör att framgången i spelet bygger mer på ren tur än på en genomtänkt och rättvis utmaningskurva som går att bemästra.
Vad händer när en karaktär dör?
När en krigare dör under ett uppdrag måste banan startas om helt från början med en ny karaktär, inklusive samma informationsrutor och steg om och om igen.
