Omdömet på denna recension får nog många därute att sätta morgonkaffet i vrångstrupen; ”VA!? Civil War är ju ascool!”, ”Recensent-fan vet inte vad han pratar om!?” och ”Den drog ju för fasen in 1,153,304,495 dollar!” Sista rösten var från någon som tydligen hänger på Box Office Mojo. Håll ut och läs vidare så ska jag förklara min syn på saken.
Strax efter händelserna i Captain America: The Winter Soldier och Avengers: Age of Ultron är våra hjältar på uppdrag där allt går galet fel och några människor blir dödade. Det blir droppen för världen, som nu anser att dessa supermänniskor inte bör få göra som de vill utan att de borde begränsas och styras . Iron-man (Robert Downey J.R.) är helt med på tåget att låta sig toppstyras, men Captain America (Chris Evans) anser att det är fel. Så de ställs på varsin sida om en konflikt där de får med sig varsitt antal andra superhjältar och en episk kamp dem emellan bryter ut. Men snart visar det sig att någon styr allt bakom kulisserna.
Detta koncept; med att hjältar slåss inbördes, är populärt inom genren och det är egentligen alltid så att när de möts första gången så slåss de. Se bara på när Thor dyker upp i Avengers, till exempel och när de slåss mot Hulken i Avengers: Age of Ultron. Dessa scener är tack och lov oftast väldigt korta, men så är inte fallet i den 2 timmar och 27 minuter plågsamma soppa som stavas Captain America: Civil War.
Innan jag sågar av filmen längs med fotknölarna så ska jag ta upp det som är bra med den. Tom Holland som Spider-man introduceras och scenen mellan honom och Tony Stark är väldigt välgjord och rolig. Den cementerar deras vänskap som är otroligt viktigt för resten av filmserien. Den första actionscenen i Captain America: Civil War är också kul och cool för att de – hör och häpna – faktiskt slåss mot skurkar.
Sen är det slut på det roliga och resten är skämskudde deluxe: jag kan inte gå igenom allt som stör mig för då skulle recensionen bli 8 000 ord lång så jag begränsar mig till den ”episka” striden mellan våra ”hjältar” på en tysk flygplats. [[ Spoiler alert för er som inte sett Captain America: Civil War.]] Hela poängen med att de skulle skriva på avtalet och därmed låta sig topp-styras är för att de tidigare åsamkat stora skador på olika platser, skadat och till och med dödat människor som hamnat emellan. Så varför i helsike väljer de då att slåss på en flygplats? Den är förvisso evakuerad, men ingen ska inbilla mig om att om det skulle vara en strid mellan de största hjältarna på jorden och att ingen på en fullsatt flygplats skulle hänga kvar och kolla?
Vi som publik ska tydligen tycka det är coolt när Hawkeye släpper ett helt parkeringsgarage med bilar i skallen på Iron-man och att han får inre skador av den smällen ska också vara kul. Ant-man och Captain America kastar en tankbil på War-Machine och skojar lite om att de trodde det var en vattenbil. För oss som sett Avengers: Endgame så är verkligen sekvensen då Black Widow och Hawkeye slåss en trovärdig scen mellan två bästa vänner. Att de överhuvudtaget är på motsatt sida är konstigt. Giant-man river av en vinge på ett flygplan att slåss med, Vision skär av ett helt torn som rasar över Captain America. Han hinner undan – men vad var Visions plan där? Att döda honom med ett torn?! Sen att Vision klantskjuter ned War-Machine lite senare gör inte saken bättre.
Fast det dummaste av alltihopa – som cementerar min avsky mot den här dumma, dumma filmen – är när Captain America möter Spider-man. Då slänger han sin sköld så att en gångbro till flygplanen rasar ned över Spindelmannen. Han fångar gångbron och ett litet sött tal dem emellan ska få oss som publik tycka det är kul. Problemet med det här är att INGEN har varken sett eller hört talas om Spider-man, innan han dyker upp på flygplatsen i sin nya dräkt. Ingen av dessa hjältar vet vem han är, vad han har för krafter, hur stark han är och så vidare. Så när Captain America – hela världens hjälte – skickar sin sköld och därmed gångbron i skallen på den här sextonåringen så hade han kunnat krossa honom. För han vet ju inte att han tål det.
Sen de faktum att inte en enda gång är det någon av dessa så kallade hjältar som säger: ”Vänta, vänta!!! Vi kan inte slåss här och krossa allt,, det var ju det vi fick skit för nyss. Grabbar och tjejer vi går till den där stora gräsplätten därborta och slåss som ett gäng idioter för vi ska ju i alla fall föreställa hjältar”
När jag såg filmen första gången så bet jag ihop under hela tiden de slogs mot varandra för att jag någonstans hoppades på att filmen skulle ta sig och bli bra mot slutet. Tyvärr så visar det sig att filmskaparna serverar en ännu större skit-macka med extra mycket sylt, för avslutet är om möjligt ännu dummare. De försöker sig på en twist i tredje akten som hade varit så mycket bättre som anledning till allt som hände innan istället för det som redan skett. Hade Iron-man fått den infon han får i slutet och i vrede gjort processen kort med den skyldige så hade striden mellan Captain America och Iron-man varit helt logisk och en kamp dem emellan hade varit en med konsekvenser. Precis som det faktiskt blev i serietidningen Civil War. Där blev det en hel del konsekvenser av deras handlingar
En hel del dog, andra blev ovänner för livet. I filmen Civil War förlåter Iron-man Captain America lite senare för att manuset behöver det. Black Widow och Hawkeye är fortfarande bästa vänner och Scarlett Witch, som pressar Vision genom golvet i den här filmen, är ihop med honom i Avengers: Infinity War. Den enda som får några bestående men är War Machine som faller handlöst ned i marken i en stålrustning, men inte dör man av det… Här hade de faktiskt haft möjlighet att det blev riktiga konsekvenser, men inte då.
UHD 4K-utgåvan av Captain America: Civil War är en av Disney Nordens första och återigen prisvärd, men precis som med Captain America: The Winter Soldier UHD-utgåvan så upplever jag att bilden laggar lite i snabba sekvenser. Det känns som att det är låg bitrate på transfern. Dock upplever jag att svärtan är bättre. Ljudet dundrar på fint och hur mycket jag än ogillar filmen så är det här en effekttung film och det finns mycket för ditt bild- och ljudsystem att jobba med. Extermaterialet består av en hel del dokumentärer, som är bra och en blooper-reel. Däremot så finns det en riktig patetisk promo där de hyllar Audi för att de gör så bra bilar (!?) och hur lätt det var att göra actionscenerna, tack vare det. Det känns billigt och fånigt att den ska vara med på skivan.
Sammanfattningsvis så finns det en uppsjö med dumma grejer i Captain America: Civil War och jag har försökt att gå igenom de grövsta. Ultra HD-utgåvan är bättre än den första, nordiska Marvel-UHD:n jag testade men den har några skavanker ändå. Hade den varit bättre hade betyget gått upp ytterligare ett snäpp, men nu landar det på knappt godkänt för Marvels svagaste film hittills.
Så här sätter vi betyg på Senses
