Thanksgiving utspelar sig i Plymouth, Massachusetts (platsen där Tacksägelsedagen startade), där en galen seriemördare härjar. Han är klädd som pilgrimen John Carver (den första guvernören i Plymouth Colony) och mördar i kölvattnet av ett tragisk Black Friday-upplopp vid stadens lokala stormarknad, Right Mart.
Thanksgiving är regisserad av Eli Roth (Cabin Fever & Hostel 1 och 2) och är långfilmsversionen av fejk-trailern han skapade till Grindhouse från 2007. I Sverige visades aldrig Grindhouse-filmerna såsom de gjorde i USA. Här visades Death Proof (Tarantinos film) och Planet Terror (Rodriguez film) separat, och därmed missade den svenska publiken hela idén med double feature med trailers emellan. Robert Rodriguez var först att göra en långfilm av Machete, som hade premiär redan 2010.
Regissören Eli Roth fastnade på min radar i och med den fantastiskt välgjorda skräckfilmen Cabin Fever från 2002, som verkligen visade att Roth kunde balansera skräck och svart humor. Han regisserade även de första två Hostel-filmerna, och här gick det tyvärr överstyr och blev istället tortyrporr. Men filmerna hade ändå hans gnista, vilket saknas helt i Thanksgiving.
Filmen startar med ett upplopp i en stormarknad, och filmens uppbyggnad är så vriden att det är svårt att förstå vad jag tittar på och varför. Inga karaktärer sticker ut, och de som finns att känna igen är mer eller mindre enbart skitstövlar. Så när de börjar falla av pinn när mördaren sedan attackerar dem, så varken bryr jag mig eller minns varför de ska gå hädan. Tanken är god och kopplingen till den amerikanska tacksägelsedagen är tydlig, men det är tyvärr ganska klumpigt gjort och här hade det behövts lite finess för att det skulle bli mer underfundigt än rätt i ansiktet på tittaren.
Det finns en del ljuspunkter i filmen med flera välgjorda sekvenser, och när det väl visar sig vem som är mördaren, så får den skådespelaren faktiskt visa hela sitt register på ett sätt jag inte sett förut. Fast det är få stunder och långt emellan.
Det som verkligen är synd med Thanksgiving är den undermåliga UHD-utgåvan, som tyvärr är en av de sämsta jag har recenserat. Bilden håller inte alls måttet mot vad jag är van vid, och det ser ut som om det endast är Blu-ray-utgåvan som är uppblåst till 2160p från 1080p. Bilden är väldigt mjuk, och speciellt tydligt är det att svärtan inte alls håller nivån den brukar på formatet. Enligt baksidan ska utgåvan även ha HDR, men det upplevs inte alls, då färgerna känns urvattnade.
Ljudet kommer endast i DTS 5.1, vilket känns ganska klent för en modern film. Efter en del efterforskning så verkar det som om filmen inte har en mer avancerad ljuddesign än så. Ljudet är okej och trycker till där det behövs, men verkligen överlag inget speciellt.
Det finns gott om extramaterial; bland annat kommentarspår, bortklippta scener, bakom kulisserna-dokumentärer och Outtakes – på den amerikanska versionen… På den svenska-utgåvan finns INGENTING. Så fruktansvärt uselt, rent ut sagt.
Thanksgiving drog ändå in tillräckligt mycket cash för att det ska bli en uppföljare, så vi får se om nästa film blir bättre, för den första var tyvärr ganska blek och Ultra HD-utgåvan likaså. Så betyget blir därefter.
SF studios skickade recensionsexemplar för detta test. Utskickare av material har inget redaktionellt inflytande på våra tester, utan vi skriver alltid oberoende med er läsare och konsumenter i fokus.
