Bartlow’s Dread Machine kan nog vara ett av de snyggaste spelen jag spelat på senare tid. Grafiken återskapar en mekanisk sekelskiftes-look, som jag aldrig sett i något annat spel. Spelmekaniken är väldigt lik andra genrer, men just det här spelet sticker verkligen ut.
Vi kan inte röra oss såsom vi vill utan vi rör oss i räls-banor och till en början kanske det känns begränsande, men det är något man snabbt glömmer bort. Det rasar fram en massa fiender som du snabbt gör dig av tack vare en arsenal med olika slags vapen. Du kan även välja på en hel del olika karaktärer att spela. Upplevelsen står mellan att spela ensam eller med en polare i soffan. Bartlow’s Dread Machine är riktigt kul co-op-läge då det verkligen blir en utmaning när allt och alla attackerar samtidigt. Så det gäller att hålla tungan rätt i munnen.
Allt i spelet ser ut som att det skulle kunna vara konstruerat och det finns en logik i varje detalj. Det känns hela tiden smart genomfört och den underfundiga humorn blir kronan på verket.
Kontrollerna känns smidiga och det är hela tiden kul att spela då det är bra precision. Att uppleva spelet på Xbox One X i 4K är verkligen en underbar upplevelse, då varje liten detalj kommer till sin rätt! Storyn är kul, men i det stora hela är det spelupplevelsen och det visuella som verkligen sticker ut.
Sammanfattningsvis så rekommenderar jag verkligen Bartlow’s Dread Machine. för snyggare och roligare shooter än det här är svårt att hitta just nu. Enda anledningen till att betyget inte når ända upp till ett måste är för att den här typen av spel till slut blir väldig enahanda. Hur snygga och coola de än må vara.
Så här sätter vi betyg på Senses