senses.se guidar dig i SSD-djungeln och reder ut begreppen. Och ADATA ger oss en sann turbo-SSD i deras SE800-modell.

De mekaniska hårddiskarnas tidsålder är i princip förbi. Magnetskivorna som snurrat och klickat i decennier inuti våra hemdatorer, och i senaste generationen spelkonsoler och som lästs av med ett känsligt läshuvud, är idag mest nisch-produkter i form av extern lagring som ger extremt mycket kapacitet för pengarna (8 TB kostar 1800 kr i skrivande stund, strax över vad du får betala för 1TB, extern SSD). Inga nya datorer eller kommande spelkonsoler med självaktning säljs längre med mekaniska hårddiskar, detta gäller såväl Mac som PC men även kommande Xbox Series X och Playstation 5, som båda får bekräftade, hypersnabba SSD-lösningar. På datorer som börjar kännas långsamma så är det ofta just hårddisken som håller på att ge upp. En uppgradering till SSD brukar därför göra mirakel för piggheten överlag (tips från coachen).

3,5" hårddisk halv
En mekanisk 3,5″ hårddisk. På väg ut.

SSD (som står för Solid State Drive) kan som teknik i det närmaste liknas vid ett extremt snabbt flash-minne (en USB-sticka, typ), en sorts RAM-minne som likt stickorna sparar informationen även när enheten är avstängd eller utan ström. Här finns inga rörliga eller mekaniska delar som kan gå sönder, utan avläsning och skrivning sker på cell-nivå (något vi inte ska djupdyka i här, men den som är vetgirig kan läsa vidare om). SSD:er har såklart även dom ett begränsat liv, i form av att de slits ut. Förr var de mycket känsligare för kontinuerligt småskrivande än de är idag (där stora cache-minnen också avlastar processen att ständigt skriva onödig smådata). SSD är samtidigt ett ganska vitt begrepp; inom produktlinjen SSD-diskar finns en uppsjö av tekniker, anslutningar och inte minst väldigt många myter och frågetecken.

Tekniken i SSD

SSD-diskar byggs i grund och botten av två tekniker idag: MLC (multi-level cell), egentligen vanligare som TLC (triple-layer cell) som är med bred marginal den billigaste och vanligaste, samt SLC (single-layer cell) som är äldre, något snabbare men dyrare och mer i ”server-proffs”-segmentet. Likt en OLED-tv – vars pixlar inte kommer att lysa för evigt utan med tiden brinna ut (dock efter 30 000-100 000 timmar, vilket är ett bra gäng år även om du tittar åtta timmar om dagen) – så kommer MCL/TLC slitas något snabbare än SCL. Men vi snackar ändå uppskattade levnadscykler på minst 10 år (kanske upp till flera hundra år, enligt vissa uträkningar). Oavsett om tio eller 343 år är rätt uppskattning, så kommer SSD-diskar med andra ord vida överleva vilken dator eller konsol de än sitter i, då dessa är i princip förlegade efter ett decennium (om vi inte snackar retro).

De två stora frågorna kring SSD

Två av de vanligaste – och mest svår-utredda – frågetecknen kring SSD är följande:

  1. Är en större SSD-disk snabbare än en mindre (eller är det rent av tvärtom)?
  2. Är en SSD med jämnt tal på kapaciteten (512 GB, 1TB (1024), 2TB etc) snabbare än SSD:er med motsvarande, udda kapacitet (480 GB, 960GB, 1.92TB etc)?

Hur ska man entydigt testa detta då? Svaret är – snopet nog – att det kan vi inte helt säkert göra. Dels för att det i olika SSD:er sitter olika typer av kretsar, men också för att samma tillverkare sällan gör två olika storlekar på samma modell av SSD (logiskt nog, ingen vill ju konkurrera med sin egen produkt). Men vi kan i alla fall mäta och ge en kvalificerad fingervisning om svaren, genom att dra ihop ett gäng olika SSD:er, med olika anslutningar (USB-version och generation, mer om det nedan) från två av de största tillverkarna idag.

Test-arsenal av SSD-diskar

XPG (ADATA) SD700X 512GB (MLC med SCL Cache + DRAM, USB 3.2 Gen 1) ca pris 1 400 kr
KINGSTON KC600 1TB (1024GB) * (3D TLC NAND (MLC-3), SATA 3.0 via USB 3.0-docka) ca pris 1 500 kr (ex upgrade kit, ca 350 kr extra)
HYPERX (KINGSTON) SAVAGE EXO 480GB (TLC, USB 3.1 Gen 2 Type C) pris ca 1 500 kr
ADATA SE800 512GB (MLC, USB 3.2 Gen2 Type-C (USB-C) ca pris 1 500 kr
ADATA SC680 960GB (MLC, USB 3.2 Gen2 Type-C (USB-C) ca pris 2 000 kr

* Kingstons KC600 SSD är en 2,5″ SSD, som är huvudsakligen tänkt att använda internt, där SATA 3.0-busshastighet teoretiskt kan nå upp till 6GB/s. Men – Kingston anger dock själva att SSD-disken klarar max 550 MBit/s läshastighet även via SATA, något som är helt normalt och i linje med konkurrenter som Samsung, Crucial, WD mfl. För att tillämpa den på detta test har vi kört den via Kingstons eget upgrade-kit med USB-docka, som en extern SSD-disk kopplad via USB 3.0 (USB 3.1 gen1).

USB-standarder är en salig röra, då intellektuella rättighets-tvister givit oss nya versions-nummer som ersatt gamla så att dessa låter nyare, men är exakt likadana som förr. Därför är generationen (Gen 1 eller 2) mer intressant att lägga märke till, än själva USB-versionen.

Lathund USB-standarder och hastigheter

USB 2.0: 500 Mbit / sek (i princip utgånget, ej tillämpbart för detta test)
USB 3.0 = exakt samma sak som USB 3.1 Gen 1 = USB 3.2 Gen 1 : max 5 Gbit / sek
USB 3.1 Gen 2 = USB 3.2 Gen 2 : max 10 Gbit / sek
USB 3.2 gen 2 x 2 : 20 Gbit / sek (framtid, ej tillämpbart för detta test)

Hänger alla med? Inte? Det är lugnt, det kommer att klarna under tiden vi redovisar resultaten.

I feel the need, the need for speed

Vi kan snabbt konstatera att USB-versionernas teoretiska maxhastigheter inte är ens i närheten att uppnås i verkligheten idag, utav någon av SSD-diskarna. Därför är kan man säga att USB-anslutningen i sig inte avgörande – men det finns ett stort undantag (wah wah).

Alla diskar i testet är formaterade till ExFAT (då det är kompatibelt med de flesta format) och testade tomma, med en 1GB-dummyfil (storleken på testfilen är inte så avgörande när vi talar om SSD) samt via programmet Black Magic Disk Speed Test på en MacBook Pro med senaste USB-C-portarna och en MacBook Pro (2016) med USB-A (gamla, ”standard USB”). Andra diskformat och OS kan ge marginellt andra mätvärden.

Om vi börjar med USB 3.0 / USB 3.1 (Gen1)-diskarna:

XPG (ADATA) SD700X SSD
XPG (ADATA) SD700X
XPG (ADATA) SD700X
XPG SD700X 512GB

XPG SD700X tuffar på som förväntat och når alltså strax över 400 Mbit/s på både läs- och skrivhastighet.

Om vi jämför med Kingston KC600 1TB, i docka med samma hastighet på USB-anslutningen (eftersom vi nu lärt oss att 3.0 är exakt samma sak som 3.1 Gen1) får vi (stor eloge till Kingston, som gjort installationen extremt enkel i upgrade kitt:et!):

Kingston KC600 SSD usb docka installation
Klicka och kör – föredömligt, Kingston! Foto: senses.se
Kingston KC600 1tb hastighet
Kingston KC600 1TB via USB 3.0-docka

Här ligger läshastigheten strax över 400 Mbit/s, men skrivhastigheten nästan 20% långsammare mot SD700X (330 Mbit/s). En större disk inkopplad via USB 3.0/3.1 Gen1 verkar i detta fall inte vara snabbare, utan tvärtom långsammare (sen är Kingstons 3D NAND MLC-3 aningens annorlunda från vanliga MLC, men det är mer en fråga om kapacitet, där 3D NAND är enklare att jobba med för stora diskar än (2D) MLC).

Om vi tar klivet upp till SSD:erna med USB 3.1/3.2 Gen 2 ser vi följande resultat:

savage exo ssd
HyperX Savage Exo hastighet
HyperX (Kingston) Savage Exo 480GB

HyperX Savage Exo presterar – trots sin udda storlek (480GB) – bättre än XPG SD700X, med sina jämna 512 GB. Här kan det såklart vara fråga om tekniken i själva SSD:n, men mest troligt beror det nog på Gen 2-anslutningen på USB (USB-C i detta fall).

Men – testar vi en 512 GB från ADATA med samma anslutning (USB 3.2 Gen2) så ser vi samtidigt följande:

ADATA SE800 SSD
ADATA SE800. Foto: ADATA
ADATA SE800 512GB usb-c Hastighet
ADATA SE800 512GB – topphastigheten i testet.

ADATA SE800512GB är testets onekligen snabbaste SSD, med galet imponerande 860 MBit/s i läs- och skrivhastighet (via USB-C). Vi var tvungna att testa den en gång till och ta reda på om hastigheten håller i sig på en USB-A-port (genom att använda medföljande USB-C-till-USB-A-kabel):

ADATA SE800 USB-A hastighet
ADATA SE800 via USB-C till USB-A.

Hastigheten faller markant när vi byter anslutning (även via USB-A-adapter på USB-C port) och det ligger nära till hands att tro att ren USB-C-anslutning är den stora nyckeln för att uppnå maximal hastighet. Det och det faktum att tillverkaren själva skryter med upp till 1 000 Mbit/s på sin hemsida (men oklart vad man använder för kretsar, även om vi gissar på TLC).

Fotnot till PS4 (Pro)-ägare: Vi hade problem med kombinationen ADATA SE800 och PS4 Pro. Varje gång maskinen startades från snabbstartsläget (viloläget) kom en varningsruta upp att den externa disken kopplats bort bort felaktigt och krävde ”reparation”, vilket förvisso gick snabbt, men inte kan vara bra i längden. Troligtvis kräver denna högpresterande SSD aningens mer ström än vad PS4 Pros USB-portarna kan ge i viloläge (under spelande/användning hände detta aldrig och problemet kvarstod även då vi ändrade till strömförsörjningen till ”alltid på” i USB-portarna). Enda alternativet som fungerade var att stänga av PS4 Pro-maskinen helt och hållet, varje gång, vilket förvisso sparar lite ström men har sina nackdelar i att maskinen då inte kan ladda ned uppdateringar i bakgrunden eller fjärrstyras och installera spel på distans. Detta var inget problem med snabbstartsläget på Xbox One X och problemet hände bara med SE800 och PS4 Pro, inte med någon annan kombo av konsoler och de andra SSD-diskarna.

Om vi kikar på en annan ADATA SSD, SC680 med 960GB och USB 3.2 Gen 2 så verkar den stärka vår teori:

ADATA sc680 ssd
ADATA SC680 hastighet USB-C
ADATA SC680 USB-C

Trots samma anslutning (ren USB-C) och samma USB 3.2 Gen2-version, så presterar SC680 ändå inte i närheten av SE800. Detta kan delvis – återigen – bero på att större diskar verkar vara långsammare än mindre. Men mest troligt beror den stora skillnaden på tekniken/kretsarna som sitter i själva disken (som återigen är oklart vad det är, men som ADATA själva anger till max 530/460 Mbit/s).

Om vi kopplar om SC680 till USB-A då?

adata sc680 usb-a

Disken tappar 10-20% läs- och skrivhastighet, men hastighetsförlusten är inte så dramatiskt som på SE800. Men helt klart kan vi åt3er konstatera att USB-C generellt är snabbare än USB-A.

Summering – vilken extern SSD ska jag välja?

Vad kom vi fram till då med detta omfattande test? Det enda man helt säkert kan säga är två saker (men ingen av dem verkar tyvärr ge entydigt svar på de ursprungliga frågorna):

  1. USB-C är klart snabbare än USB-A, på USB 3.2 Gen 2-diskar. Har du möjlighet ska du välja USB-C-anslutning alltså.
  2. Man kan lita på den teoretiska maxhastigheten som tillverkarna anger på sina produktsidor – alla diskar nådde förväntade 80% av mätvärdena.

Det går inte att tydligt säga att mindre, externa SSD:er är snabbare än större, men det verkar så av det urval vi haft. Egentligen går detta bara att kontrollera med samma modell, fast av annan kapacitet (vi ska se om ADATA kan förse oss med en 1TB av fartkungen SE800, vilket ska bli jättespännande att testa 1:1 mot 512-versionen).

Det är möjligt att jämna tal på SSD:n är snabbare än ojämna, men återigen är detta inte belagt, eftersom även USB-versionerna där skiljer sig åt. Att SE800 (på 512GB) är klart snabbare än HyperX Savage Exo på 480GB behöver inte ha med storleken att göra (de har samma USB 3.2 Gen 2-stöd) utan kan helt enkelt ha med hur premium kretsen inuti SSD:n är. Går man över till USB-A-anslutning på båda blir skillnaden dem emellan i det närmaste försumbar.

Inga konsoler stöder i dagsläget externa hårddiskar via USB-C (ingen sådan anslutning finns på vare sig PS4 eller Xbox One), så är syftet att lyfta prestandan i dina nuvarande spelmaskiner så kommer du bli mäkta nöjd och imponerad med i princip vilken SSD som helst; ta en så stor som du har råd med, eftersom hastighetsskillnaden via USB-A är försumbar i förhållande till bekvämligheten att kunna installera många fler spel på en gång.

På moderna datorer är dock USB-C en big deal och en extern SSD med rätt förutsättningar blir då mycket snabbare än till och med en intern SSD, fast med SATA 3.0 (även om SATA 3.0 teoretiskt stöder 6 Gbps/s är det SSD:ns egen prestanda som sätter taket). I fallet Kingston KC600 så är den, även med intern maxhasighet uppnådd (550 Mbit/s) bara något snabbare än en genomsnittlig, extern USB 3.2 Gen 2-SSD. Och den är definitivt långsammare än en extern SSD som ADATA SE800. Här måste du läsa på noggrant på tillverkarnas hemsidor: vad utlovar de för teoretiska maxhastigheter? Dessa brukar stämma rätt bra och du kan som sagt räkna med att du i verkligheten snittar på runt 80% av detta. Priset är också en indikator; det är inte en slump att en 1TB intern SSD från Kingston kostar lika mycket som en hälften så stor, extern SSD från ADATA… Men den extra hastigheten får du idag bara genom USB-C.

Och slutlige, ha i åtanke att externa SSD-diskar inte är 2,5″-diskar du bara kan slita ut ur USB-dockan, såsom mekaniska diskar, utan de är oftast kretsar som sitter där dom sitter (det är därför så många, externa SSD:er är så snygga, små och smidiga).

Vi får tillfälle att återkomma till SSD-djungeln i höst, när PS5 och Xbox Series X släpps med stöd för NvmE-kretsar som erbjuder samma hastigheter som SATA 3.0 (teoretiskt 6 Gbp/s). Om det ens blir i närheten av verkligheten kan vi bara sia om, men onekligen är SSD en spännande värld och ett stort eller gigantiskt lyft, helt beroende på dina anslutningsmöjligheter.