Hem Teknik / PrylarKomponenter och tillbehör Test: mClassic – HDMI-grafikkort till konsol
mclassic recension Silver

Test: mClassic – HDMI-grafikkort till konsol

av senses.se

Grafikkort är ju något man kanske främst förknippar med PC. Där spänner vidden från inbyggda, helt OK diton för främst arbete, till fullskaliga ray-tracing-monster som pressar spelutvecklingen (och plånboken) till max och används flitigt idag för att mine:a kryptovaluta. Konsoler har fördelen (och nackdelen) att vara låsta till en hårdvaru-uppsättning, vilket är säkrare och enklare för utvecklare att garantera samma upplevelse för alla – men vilket också gör att de åldras mycket snabbare. Med en väldigt framgångsrik Kickstarter-kampanj bakom sig ville franska Marseille Inc vända upp och ned på det konceptet och ger oss en extern grafikprocessor i form av en HDMI-dongle vid namn mClassic; som utlovar bättre och mer högupplöst grafik. Men är det verkligen så? Och hur stor blir nyttan för olika format? senses djupdyker i tekniken och ger svar!

mClassic är föredömligt enkel att sätta igång med, äkta plug’n play. Den kräver inget tekniskt kunnande eller installation av någon mjukvara, utan bara koppla in två kablar och kör. En HDMI-dongle (själva processorn), en förlängare (för att kunna kopplas in i luckan bakom Switchens trånga docka) och en USB-sladd som drar ström (1W) från din konsol (eller från extern källa om din konsol inte har tillgänglig USB-port). Donglen kan sättas i tre lägen – av (ren pass through), på (grönt ljus, för moderna spel i 16:9-format med uppskalning, Anti-Alias och Sharpness) samt retro-mode (blått ljus) som är optimerat för 4:3 och gamla, retro-konsoler med 480p eller högre upplösning (vilket tillför minst ett moment, men mer om det senare).

mClassic dongle recension
mClassic-donglen. Foto: senses.se

Tekniken fungerar så att dongeln läser in dataströmmen som skickas via HDMI och skalar i vissa fall upp upplösningen, boostar färgerna och mjukar upp kanterna via intelligent Anti-Aliasing (AA). Om du känner igen konceptet så har mClassic tidigare givits ut som ren HDMI-kabel (mCable), men detta är alltså en nyare och uppdaterad version som ger högre upplösning (och dessutom enkelt kan slås av och på utan att kopplas i och ur). Med en prislapp på saftiga 1 200 kr, en tredjedel av en ny spelkonsol, så blir frågan dock: hur stor skillnad gör den och för vem?

Spelformat som lyfter med mClassic

mClassic har förmågan att ta 480p, 720p@60fps och 1080p@60fps och skala upp båda dessa till 1440p (den gamla HDMI-kabeln klarade ”bara” 1080p). Det är alltså – trots marknadsföringmaterialet – inte äkta 4K vi snackar om här (2160p). Men vem vet, det kanske kommer i en framtida version? Det är lite snårigt med konceptet uppskalning kontra Native (äkta) upplösning, lätt förenklat så förhåller det sig så att de flesta bildkällor idag har extremt kompetent uppskalning inbyggd (annars skulle du inte få en bild som täcker hela ytan), men samtidigt är det så att signaler med äkta upplösning kräver mindre ”trolleri” på processorns sida och alltid ger en skarpare och mer detaljerad bild i slutändan (prova att lägga till skärpa eller detaljer via tv:ns inställningar så får du se vad vi menar – det blir mest brus, digitala artefakter och oftast sämre bild). mClassic ger 1080p eller 1440p beroende på din bildkälla och resultatet är verkligen ett lyft på ett format som Nintendo Switch. Spelen blir överlag mer färgglada, linjerna och kanterna behagligare (tack vare AA) och skärpan får sig också en välkommen justering. Det är dock inga mirakel som utförs – det blir inte skillnad på natt och dag, men det är ändå påtagligt när man slår av och på processorn och har en bra bildkälla för spel. För oss, som länge väntat på ett ”Switch Pro” så blir detta ett välkommet lyft på vägen dit. Många Switch-spel har inget inbyggt stöd för AA direkt från utvecklarna, så här kan mClassic faktiskt lyfta allt ordentligt – två strålande exempel är de lika strålande Mario Odyssey och Mario Kart 8 Deluxe, som nästan känns som lite ”next-gen” med mClassic inkopplad!

Det är dock på retro-sidan som mClassic verkligen skiner! Den stora utmaningen där blir HDMI-portar. Dessa finns på inte-alltför-retro-format såsom Playstation 3, Xbox 360 och Wii U, men det blir värre generationer innan, där anslutningar som SCART, S-video och RCA var dominerande för 20 år sedan. Vi passade på att köra igång vårt gamla, älskade SEGA Dreamcast, som vi först tänkte öppna och löda om för att sätta in HDMI-anslutning, men upptäckte att en converter-dosa från SCART till HDMI faktiskt funkade bra. Eftersom Dreamcasten bara kör 480p (”Ful HD”, som vi brukade kalla det) så blir lyftet här verkligen påtagligt och att se bilden rusa fram i 60 fps med klart mer levande färger, skarpare detaljer och kraftigt förbättrade hajtands-mönster i tunna linjer var en ren njutning! Det samma gäller Game Cube, PS2 och faktiskt Xbox (the original). Det är dessa retro-spelare som kommer att ha absolut störst glädje av mClassic!

Flera Dreamcast-spel visas upp sida-vid-sida-jämförelse.
Kör du äldsta modellerna av PS4 och Xbox One från 2013 kan mClassic även ge dessa en viss boost i upplösning (upp till 1440p med rätt bildkälla).

Vad du inte ska förvänta dig av mClassic

mClassic har, sina specar till trots, en del tekniska begränsningar. Först och främst stöder den bara bandbredd i HDMI 1.4, så den klarar max 4:2:0 (inte full RGB alltså) och därmed heller inte HDR, vilket gör att det dynamiska färgformatet försvinner på konsoler som PS4, Xbox One och senare format. Det blir onekligen ett nedköp i fråga om färghantering på en modern bildkälla, även med mClassics behandling (en work-around för HDCP 2.2 finns, men kräver ännu mer utrustning). Att köra dongeln med format som själva stöder äkta 4K och har egen hantering av grafikförbättring (såsom PS4 Pro och Xbox One X) blir nästan kontraproduktivt, eftersom mClassic i princip inte tillför någon tydlig, synbar förbättring för dessa format – men däremot riskerar att hämma färghanteringen och bilduppdateringen. Och next-gen ska vi inte ens gå in på. Även om mClassic klarar upp till 1440p med vissa bildkällor, så blir det oftast 1080p (Full HD) på det flesta och det blir ett direkt nedköp från upplösningen och grafikhanteringen din konsol redan har alltså.

Och även om mClassic kan hantera, men inte skala upp till, en 4K-signal så klarar den det bara upp till 30 Hz (samt 24 och 25 Hz, vilket ju är mest är film och tv-format som redan skalas upp väl av moderna UHD-spelare och tv-apparater?), något som kan bli ett flaskhals för titlar som exempelvis kör skalbar upplösning upp till 4K i 60 fps.

mClassic Switch
mClassic kan bli din Switchs nya, bästa vän. Foto: senses.se

En sak att ha i åtanke för retro-spelande med mClassic är att den som sagt skalar upp från 480p och 720p och trivs bäst med det förstnämnda. Äldre konsoler (generation 5 och bakåt) som saknar progressiv bildåtergivning, till exempel SEGA Mega Drive, Playstation (PSX) och SEGA Saturn – klarar bara runt 240p så där kommer du att dessutom behöva lägga till en linjedubblare för att få bild (krävs för att avfläta och sätta ihop bilden progressivt i 480p, något som kan bli en kännbar investering på ytterligare 1 500-2 000 kr).

Ju längre bak i tiden vi går desto krångligare och allt mer också en fråga om smak blir det – ni som testat mini-konsolerna av NES, SNES och Mega Drive vet att man rätt aggressivt kan ”förbättra” bilden hur mycket som helst i deras emulatorer, faktiskt till den grad att spelet inte längre ens ser ut eller känns som samma, gamla, nostalgiska minne. Vi saknar inte scanlines till exempel, men vi vill heller inte ha den överdrivna, ultra-skarpa, tillplattade pastellversionen som vissa inställningar ger. Detta blir mer avgörande ju längre bakåt man går i samlingen (och ju äldre minnet blir). På format som PS2, Dreamcast och Wii tycker vi mClassic i princip bara lyfter allt, går vi ännu längre tillbaka så riskerar vi att förvränga känslan allt för mycket (men vi dyker ned djupare i det när vi kikar på Amiga 500 Mini senare i vår).

Summering mClassic

För bild- och kvalitetsmedvetna användare så är mClassic är en riktigt trevlig och välbyggd liten HDMI-dongle med inbyggd grafikprocessor, som kommer att glädja Switch- och retro-spelare. 1200 kr är dock en ansenlig investering, nästan en tredjedel av en konsol och lyftet blir bara värt det i vissa fall och i vissa spel – på andra format gör den knappast någon nytta alls (snarare tvärtom). Om du inte kör Switch eller utvalda retro-konsoler (generation 6) på en storbilds-tv eller projektor blir värdet därför tveksamt. Men för alla oss som vill blåsa nytt liv i aktuella Switch spel (i väntan på en Switch 2 / Pro) och älskar retro-spel så känns mClassic som en given rekommendation, som vi får tillfälle att återkomma till i flera tester framöver!

mClassic skickade recensionsexemplar av denna produkt. Utskickare av material har inget redaktionellt inflytande på våra tester, utan ni läsare och konsumenter är de vi skriver oberoende för.

Så här sätter vi betyg på Senses

Missa inte detta

Lämna ett svar

[script_22]

Denna webbplats använder Akismet för att minska skräppost. Lär dig hur din kommentardata bearbetas.