I Gran Turismo får vi möta Jann Mardenborough (Archie Madekwe) som är en av världens bästa Gran Turismo spelare. Han kan varenda bana, varenda bil och har loggat tusentals timmar i TV-spelet. Hans största dröm är att bli racing-förare på riktigt. Danny Moore (Orlando Bloom) pitchar en idé till styrelsen för bilmärket Nissan att han kan få ett team med TV-spelare som kan ta steget från simulatorn till den verkliga världen. För det finns ett stort antal Gran Turismo spelare där ute och om de gör reklam för Nissan så skapar det klirr i kassan. Så styrelsen säger ja, nu är det upp till Moore att hitta någon som kan få dessa gamers att bli riktiga bilförare. Motvilligt lyfter han på luren och ringer Jack Salter (David Harbour).
När jag såg trailern för Gran Turismo kände jag att det här är den dummaste och mest osannolika historia någonsin. Sedan står det att den är “baserad på en verklig händelse”. Det måste ju vara ett påhitt à la Fargo tänkte jag. Men det här har hänt på riktigt och inte bara en gång utan åtta gånger! Mellan 2008 och 2016 hade Nissan i samarbete med Playstation – tävlingar där vinnaren fick möjligheten att bli racingförare på riktigt. Jag hade inte ens hört talas om det innan, men sen har jag ärligt talat aldrig spelat Gran Turismo heller.
Det senaste spelet i serien släpptes förra året under namnet Gran Turismo 7, och det första spelet släpptes redan 1997. Spelserien har en gigantisk skara trogna fans, så att det skulle bli en film var inte helt förvånande. Problemet med filmen är att även om den är baserad på verkligheten, så skarvar filmen väldigt mycket. Bland annat finns varken Jack Salter eller Danny Moore i verkligheten, de är påhittade för filmen. Jann Mardenborough finns däremot i verkligheten, men han var inte den förste som vann tävlingen som filmen påstår, utan han var den tredje. Dessutom är andra stora händelser flyttade och ändrade men jag kan inte gå in på exakt vad, för det skulle spoila för mycket.
Regissören Neill Blomkamp började sin karriär med att han gjorde en kortfilm på Youtube som rätt människor såg, och han fick möjlighet att göra den som långfilm. Filmen var den fullkomligt mästerliga sci-fi-rullen District 9. Men därefter har han aldrig varit riktigt lika bra som till exempel Chappie, så det var faktiskt förvånande att Blomkamp denna gång enbart har regisserat och inte även skrivit, som han har gjort förut.
Blomkamps styrka är det verkligen det visuella, och det finns representerat i Gran Turismo. Det finns flera snygga övergångar mellan spelet och verkligheten, och racing-scenerna är väldigt välgjorda. Det han däremot inte bemästrar, vilket blir smärtsamt tydligt i filmen, är att skapa en vettig dramaturgi.
Till exempel så läggs det ner otroligt mycket tid på att se alla racing-scener men det läggs noll och ingen tid på att vi ska lära känna och tycka om Jann Mardenborough. Vi får aldrig riktigt uppleva hur grym han är på TV-spelet för att för att förstå varför han vinner och framför allt så snuvas vi på när han för första gången sätter sig i en riktigt racingbil. Hur han upplever ljudet, vibrationerna, styrkan. Det pratas om det och swischar förbi i förbifarten men det är ju här som hela hjärtat av filmen är. Skillnaden att sitta framför en skärm och sen vara i verkligheten.
Hans föräldrar spelas av Djimon Hounsou och Geri Horner (Ginger Spice!) och precis som i ovan så finns här massor av scener som hade kunnat bli hur emotionella som helst men det slarvas också bort till förmån för racing-scener. Hounsou är den enda som lyckas med att få in filmens få ögonblick av mänsklighet och värme.
Det är bättre ställt med UHD-utgåvan och för att börja med bilden så presenteras den i Native 4K med 2160p upplösning och HDR-10. Speciellt imponerande är det i en krasch-sekvens där varenda gnista och detalj i förloppet representeras i perfektion. De digitala övergångarna ser också oförskämt bra ut då det nästan blir tredimensionellt. Ljudet Dolby Atmos är lika imponerande och racing-scenerna kommer verkligen ut till sin rätt. Det är mycket surround och bilarnas motorer gör verkligen att det trycker till i subwoofern. Det finns även en hel del extramaterial vilket givetvis är ett plus. Tyvärr finns det inget kommentarspår men jag kan ju inte få allt.
Sammanfattningsvis så är racing-scenerna och den fina UHD-utgåvan tillräckligt för att Gran Turismo ska bli en underhållande filmupplevelse men resten av filmen imponerar föga. Det hade helt klart varit intressant att se hur en annan regissör hade tacklat samma manus, för potentialen till storhet finns här men den kommer som sagt inte fram.
SF Studios skickade recensionsexemplar för detta test. Utskickare av material har inget redaktionellt inflytande på våra tester, utan vi skriver alltid oberoende med er läsare och konsumenter i fokus.
Så här sätter vi betyg på Senses
