Gudfadern-triologin är nog en av de mest hyllade filmserierna i världen. Så fort en lista av topp-tio-filmer-du-måste-se-innan-du-dör skapas så är Gudfadern med. Det vill säga de två första filmerna i serien. Del tre är det ytterst få personer som har som sin favorit i serien.
Regissören Francis Ford Coppola skapade filmhistoria med The Godfather från 1972 och dess uppföljare The Godfather: Part II som hade premiär två år senare. Sen tog det hela 18 år innan The Godfather: Part III hade premiär 1990. Produktionen av den tredje delen var fylld av motgångar och stress. Coppola hade bara ett år på sig – från att skriva manus till att filmen skulle ha premiär. Winona Ryder skulle spela Michael Corleones dotter, men hoppade av för att göra Edward Scissorhands istället (vilket visade sig vara ett ytterst bra val) och istället (på grund av stress hoppas jag) fick regissörens dotter Sofia Coppola rollen.
Jag hade inte sett tredje delen på väldigt länge och jag hade ärligt talat glömt hur otroligt malplacerad Sofia Coppola känns i filmen. Så med två mästerliga filmer i bagaget och likt en lång skitig nagel i ögat så har den tredje delen alltid irriterat både Francis Ford Coppola och fansen.
Godfather Coda: The Death of Michael Corleone är en helt nyklippt version av filmen som är närmare den vision som Coppola hade från början. Den har en ny början, ett nytt slut och det är blodigare på sina ställen. Nu är det här inte en så stor förändring som till exempel Donner cut av Superman II där ett gäng helt nya scener lades in och förändrade historien – utan det här är mer ett förfinande av det som redan fanns till hands.
Anslaget är tydligare i Godfather Coda: The Death of Michael Corleone och med ändringen i början så flyter filmen framåt på ett helt annat sätt. Jag gillar verkligen den här versionen och jag anser att den är bättre än originalklippningen, då allt helt enkelt blir renare och tydligare.
Blu-ray-utgåvan uppvisar ren och fin bild och de trettio åren som har förflutit sen filmen hade premiär syns inte nämnvärt. Ljudet är fullgott, men inget speciellt då det här en väldigt dialog-driven film. Helikoptersekvensen i filmen är maffig och där låter din hembio jobba. Extramaterial finns det nada utav, utom en väldigt kort sekvens där Francis Ford Coppola introducerar den nya klippningen.
Sammanfattningsvis så är det här en förbättring, men en hel del av problemen med filmen kvarstår ändå och det inget som alla omklippningar i världen kan ändra på. Tyvärr. Jag vill ändå rekommendera den här versionen av filmen för er fans där ute. Det kanske inte är den tredje del som man hade önskat sig, men den är i alla fall bättre än den förra versionen.
Så här sätter vi betyg på Senses
