Det är aldrig fel att snegla på och låna av de bästa. Focus Entertainment släpper Deck 13s försenade Atlas Fallen till stor förhandshype och mycket är väldigt bra med detta action-äventyr. Men tyvärr har det också sina skavanker som håller det tillbaka från de högsta höjderna.
Storyn utspelar sig i en karg och nedgången fantasy-värld, där obarmhärtiga gudar tvingar folket till att leta värdefullt bränsle åt dem. En uråldrig och ondskefull gammal drottning verkar som Solguden Thelos marionett i denna värld och det blir upp till – en ”namnlös” – att förvalta den magiska handskens växande kraft och förgöra ondskan (en gång för alla skulle man hoppas, men det måste ju finnas plats för uppföljare).
Atlas Fallen är ett open-world-spel som sträcker sig över fem huvudregioner. I klassisk Assassin’s Creed– och Witcher-stil så har du intressepunkter, huvud-, sido- och bonusuppdrag, allt medan du bit för bit låser upp den fascinerande storyn och feta uppgraderingar till din magiska handske. Ovanpå detta måste ju även kartan fyllas med fiender och du bekämpar dessa med olika vapen, specialförmågor och skickliga pareringar.
Det låter kanske hårt men det enda nytänket vi kunde se i Atlas Fallen var att ens protagonist kan glida fram över sandlanskapet som på ett par magiska, luft-rollerblades. Annars känns det mesta igen från spel som Darksiders och God of War. Och det gör inget, för det är fantastiska spel att ta inspiration från. En annan grej som pushats väldigt hårt är förmågan att slåss och hålla sig i luften, något som dock inte är direkt helt nytt (Devil May Cry).
Utforskandet och storyn är Atlas Fallens stora trumfkort. Storyn vinner förvisso inga priser för originalitet, men den berättas väl och i lagom bitar för att man ska vilja spela vidare och få fler svar på mysteriet.
Tyvärr är det sämre ställt med fightingen, som ändå är en stor del av Atlas Fallens påstådda USP. I teorin är tanken god och välbeprövad, du parerar, slår hårt eller snabbt och använder specialanfall av både fysisk och magisk karaktär (som laddas upp med tiden). En unik grej spelmekaniskt är att ju bättre det går för dig i fighten, desto mer ”momentum” bygger du upp. Mer momentum ger dig mer kraft att åsamka fienden skada, men det gör dig också mer sårbar. En intressant balans för att fighterna inte ska bli för linjära. Problemet är att fighterna inte lirar så smidigt som de borde och även om alla funktioner finns där rent mekaniskt, är det svårt att få en känsla av kontroll och skicklighet. Det händer mycket, samtidigt som kameran gärna snurrar lite själv, beroende på vilken fiende du låser in dig på och fighter med en stor boss och många små-hejdukar tenderar att bli onödigt svåra bara för att det tidvis är så knixigt att lägga krutet på den man vill. Atlas Fallen är egentligen inte jättesvårt, men genomförandet gör det så och därför fann vi mer glädje i att ställa ned svårighetsgraden och fokusera på storyn.
Om vi tittar på presentationen så är det också en blandad påse vi får. Vissa miljöer och ljuseffekter ser fantastiska ut på PS5, medan andra – såsom mellansekvenser i mörker, påminner om det illa-kodade nattavsnittet av Game of Thrones på HBO Nordic, stela ansiktsanimationer och smått generiska fiender påminner oss om att detta inte är någon AAA-titel. Franska utgivaren Focus Entertainment är en förhållandevis liten distributör och äger tyska utvecklaren Deck13, som innan släppt spel som Ankh och The Surge.
Det är synd att Atlas Fallen är så ojämnt, för här bakom skavankerna döljer sig ett roligt spel med en bra story som man vill följa. Hade spelet inte varit ett fullprisspel så hade man kanske lättare kunnat bortse från dess brister, men nu måste man mäta det mot andra titlar i samma prisklass, som då ofta är betydligt mer välpolerade. Och där räcker Atlas Fallen inte riktigt ända upp till toppbetygen, även om det som sagt är underhållande att spela vidare på. Du som gillar genren gör inte fel i att spana in det nu direkt medan alla andra kan vänta tills det dyker upp på rea eller om det skulle dyka upp på någon av speltjänsterna framöver.
Vi hade i alla fall kul de dryga 15 timmar det pågick.
Focus Entertainment skickade recensionskod för detta test. Utskickare av material har inget redaktionellt inflytande på våra tester.
Så här sätter vi betyg på Senses