Kan Bigben Interactives tennisspel stilla törsten efter ett nytt Virtua Tennis?

Det är ingen hemlighet att vi älskar och har saknat SEGAs suveräna Virtua Tennis på nuvarande konsolformat. Varken PS4:an, Xbox One eller Switch har fått någon dedikerad version av spelserien – som verkar ha somnat in då inget hörts sen 2011? Oerhört trist, då det kombinerade precis lagom mycket arkad-känsla med lagom mycket djup. Dagens betraktelse, AO Tennis 2, har en del liknande kvaliteter, men skiljer sig också på flera punkter.

AO Tennis 2

AO står för Australian Open och redan när man först startar spelet så är menyerna lätt överväldigande – här finns i princip allt du kan tänka dig av ett tennis-spel, från individuell träning av alla slag och tekniker, till karriärlägen, turneringar, online-spel och allt däremellan. Likt Virtua Tennis kan du spela som herr eller dam, singel eller dubbel och såklart bygga din egen figur som får sina, unika styrkor och svagheter som du kan träna fram. För den som är bekant med SEGAs klassiker (särskilt 4:an) så känns mycket igen, även om timingen och kontrollerna är något annorlunda och framförallt väldigt mycket mer avancerade här, då du kan anpassa varje slag med R2-knappen för finlir.

Presentationsmässigt märks det att Bigben Interactive och Big Ant Studios är något så ovanligt som en AA-utvecklare – klart bättre rustade än en indiestudio, men utan de jätteresurser en mega-studio som SEGA besitter. Grafiken är en blandad påse schyssta animationer men samtidigt tämligen stela vaxdocke-modeller till figurer, som ser lagom blanka ut. Ljudet består dels av skapligt urval pop-låtar i menyerna till domarens utrop och samtidigt publikens synnerligen burkigt inspelade applåder, som ibland påminner om gammal tv-sitcom utan skratt.

AO Tennis 2

Kontrollerna är godkända, när man väl vant sig vid den. Det finns styrhjälp att få som kan vara rekommenderad i början, tills timingen sitter eller tills man bemästrat träningsläget. De olika slagen och teknikerna är verkligen olika och ska du ha minsta suck vid svårare grader så måste du verkligen lära dig krypa innan du lär dig gå (eller springa). AO Tennis 2 bjuder ett mycket mer “seriöst” och djupare system än det mer arkadbetonade Virtua Tennis.

Rent tekniskt funkar allt som det ska. Laddningstiderna känns aningen långa (på PS4, även från SSD) och även om vi inte stötte på några spelkraschande buggar så är det småskavanker i låsta bilder och konstiga vinklar här och där. Inget jätteproblem, men lite opolerat för ett fullprisspel.

AO Tennis 2

AO Tennis 2 är trots skavankerna ett oväntat kul spel, som faktiskt mättar törsten efter ett modernt tennisspel rätt bra. Det är inte riktigt lika direkt och strömlinjeformat som Virtua Tennis-spelen, men å andra sidan är det djupare och ger mer åt den som verkligen vill förkovra sig i det. Om det är värt inköp handlar till stor del om tennis är din sport och passion. Vill du bara köra lite klassisk arkad-förströelse kan du lika gärna kika på Mario Tennis Aces eller varför inte damma av PS3:an och köra ett par game, set och matcher i Virtua Tennis 4?