TL;DR
Black Legend är ett turbaserat strategispel som utmärker sig med tät stämning, snygg grafik och ett alkemibaserat stridssystem med tusentals uppgraderingsmöjligheter. Striderna blir dock långtråkiga, repetitiva och lider av enformiga animationer samt fiender som drar ut på tiden. Spelet passar tålmodiga spelare som gillar komplexa stridstekniker, medan de som kräver snabbt tempo och direkt underhållning bör undvika det.
Jag är ett fan av turbaserade strategispel och har recenserat ett gäng olika under årens lopp. Bland favoriterna finns Gears Tactics och Mutant Year Zero – Road to Eden. Så när Black Legend dök upp i högen så passade jag på att norpa ett recensionsexemplar för att se om det kunde bli en ny favorit.
Storyn och upplägget i Black Legend är ganska straight forward: Vi befinner oss i staden Grant där en ondskefull kult slagit sig ned och tagit över. Det är nu upp till spelaren att befria staden och rädda dess invånare.
Grafiken är snyggt och välgjord med hög detaljrikedom. Det enda som är synd är att animationerna är lite väl begränsade och enformiga. Framförallt under striderna får man se samma animation, om och om igen. Stämningen i Black Legend är tät och mystisk och det gör det spännande att röra sig genom gatorna. Röstskådespelarna är bra och överlag känns det hela påkostat. Storyn är omfattande, avancerad och det finns tusentals uppgraderings-möjligheter; du kan utveckla din avatar nästan hur mycket som helst.
Stridssystemet är ganska coolt för det har utvecklarna baserat på alkemi. De fyra stadierna av Magnum Opus representeras i spelet som fyra olika färger. Du kan med hjälp av dessa färger skapa olika attack-mönster som ger extra skada. Det är lite flummigt till en början, men efter ett tag får man in snitsen på det hela och då är det engagerande.
Problemet med Black Legend – och anledningen till att jag inte rekommenderar det – är att hur roliga och coola idéer spelskaparna än har så blir striderna till slut alltför långtråkiga och repetitiva. När du äntligen tror att du ska få död på någon så smiter de iväg. bandagerar sig och du formligen känner hjärtat sjunka i bröstet för nu kommer det ta ännu längre tid innan striden är över… Alla karaktärer är också till en början väldigt lika varandra, så ibland är det inte ens särskilt lätt att skilja vän från fiende. Sammantaget blir detta verkligen trist, för Black Legend kan verkligen vara sjukt spännande med sina strategiska strider. Det blir lite bättre ju mer du lär dig om de olika stridsteknikerna och ju mer saker du låser upp. Men risken är att många hinner ge upp på vägen. Man vill ju bli hookad av ett spel tidigt och inte tvinga sig till att tycka det är kul.
Så sammanfattningsvis så är Black Legend ett snyggt och intressant strategispel, som verkligen hade vunnit på ett lite högre tempo och något mer varierat upplägg. Det är bra, men det når inte riktigt upp till de högre höjderna.
This post is also available in English: Review: Black Legend.
Så här sätter vi betyg på SensesVanliga frågor och svar
Hur fungerar stridssystemet i Black Legend?
Stridssystemet i Black Legend bygger på alkemi och de fyra stadierna av Magnum Opus, vilka representeras av fyra färger. Genom att kombinera dessa färger skapas attackmönster som tillfogar extra skada på fienden.
Hur är den grafiska presentationen?
Grafiken i spelet är snygg och detaljrik med en tät, mystisk atmosfär och bra röstskådespelare. Animationerna är däremot begränsade och upprepas ofta, särskilt under striderna.
Varför blir striderna utdragna?
När fiender är nära att dö smiter de ofta iväg för att bandagera sig, vilket förlänger striderna avsevärt. Dessutom är karaktärerna till en början så lika att det kan vara svårt att skilja vän från fiende.
Vilka möjligheter till karaktärsutveckling finns?
Spelet erbjuder en omfattande story och tusentals uppgraderingsmöjligheter för att utveckla och anpassa spelarens avatar.
