Doug Quaid (Arnold Schwarzenegger) drömmer om Mars och en dag tar han beslutet att inplantera ett minne av en resa istället för att faktiskt åka dit. Han besöker företaget Rekall, men något går fel. Snart är han jagad av allt och alla, vänner och familj är inte de han trodde de var och han måste åka till Mars för att finna sanningen.
Total Recall är en sån där film som fanns massor av versioner utav och när den hade premiär i Sverige hade censuren varit framme med saxen och klippt ner den rejält! Så jag minns hur jag sökte med ljus och lykta för att hitta en så oklippt version som möjligt. För regissören Paul Verhoeven backar inte från att göra blodiga och våldsamma filmer. Nu är inte Total Recall bara blodig och våldsam, utan det är en av 90-talets bästa sci-fi filmer (tätt i hälarna på Terminator 2 – Judgement Day). Effekterna håller än idag och det är tack vare att filmskaparna använt sig av praktiska effekter så långt det bara går. Det finns lite CGI här och där, men det är så snyggt gjort att det håller än.
Verhoeven och Schwarzenegger är verkligen en match made in heaven, de tar fram det bästa hos varandra. Total Recall tar inga genvägar utan här är det full fart från första minuten till sista. Den extremt värdelösa och helt onödiga remaken med Colin Farrell, som hade premiär 2012, har inte en suck mot originalet.
Studio S Entertainment pumpar ut klassiska filmer på svenska marknaden med sanslöst välfyllda bakom kulisserna-sektioner – och så är fallet med Total Recall också. Här finns ett gäng timmeslånga, nygjorda dokumentärer som går in på djupet om produktionen. Det finns även en dokumentär om filmbolaget Carolco som bara den är värd priset av skivan!
Total Recalls handling diskuteras än idag. Är det en dröm eller är det verklighet? Jag har min teori som jag tycker är logisk, men filmen innehåller verkligen tydliga ledtrådar och scener som hela tiden cementerar den ena eller den andra tesen. Så slutet är öppet för tolkning. Om du inte vill få filmen helt spoilad åt ena eller det andra hållet så tycker jag att du ska undvika slutet på det annars så informativa och intressanta kommentarspåret. För då säger Verhoeven exakt hur det ligger till!
Bluray-utgåvan är som sagt välfylld men, kvalitén på själva transfern är det lite värre med. Det står att den är Digitalt Restaurerad på fodralet, men jag tycker att bilden känns väldigt mjuk och ”fadd”. Framför allt är det tydligt i förtexten då det nästan ser ut som man endast har skalat upp den lågupplösta versionen till HD. Ljudet är i DTS 5.1, men är väldigt lågt mixat och inte så mycket kraft i. Riktigt synd på en annars så fantastisk utgåva.
Sammanfattningsvis så vill jag ändå rekommendera Studios S utgåva av Total Recall, för det här är en 90-talsklassiker som du bara måste se och den välfyllda Bluray-utgåvan väger upp den lite mjuka bilden och det låga ljudet.
This post is also available in English: Review: Total Recall.
Så här sätter vi betyg på Senses