Hem TVHBO Recension: Zack Snyder’s Justice League
Silver

Recension: Zack Snyder’s Justice League

av Henric Brandt

2017 hade Justice League premiär och snabbt visade det sig att den inte nådde upp till förväntningarna. Regissören Zack Snyder hade hoppat av inspelningen på filmen då hans dotter tog livet av sig och han bestämde sig för att finnas till där för sin familj. Josh Wheadon (Avengers, Firefly) tog över och slutförde filmen. Resultatet blev en soppa som inte gjorde någon nöjd. Det hela resulterade i att alla Warner Bros planer på sitt eget DC Comics-universum skrotades och istället för att göra som Marvel – att ha en gemensam värld – så började de istället göra individuella filmer igen. Därav att nya filmen The Batman har glitter-vampyren Robert Pattinson i huvudrollen, istället för Ben Affleck.

Snart började fansen kräva att de ville se original-regissören (Zack Snyders) version av Justice League och hör och häpna: det blev tillräckligt stort tryck att HBO stegade in och hostade upp 70 miljoner dollar för att skapa världens dyraste Director’s cut. Över 2 000 nya specialeffekter fixas till och cirka fem minuter nytt material spelades in och voila: Zack Snyders original-version av Justice League är klar. Den klockar in på närmare fyra timmar och i linje med Zack Snyders vision presenteras den även i formatet 4:3 (det vill säga fyrkantigt med svart på sidorna), på grund av IMAX-fotot (ingen bild förloras utan man får istället mer bildinformation på höjden).

Storyn är i grund och botten densamma som i biografversionen. Världen sörjer Supermans död efter händelserna i Batman v Superman och Batman (Ben Affleck) känner att då Superman (Henry Cavill) är borta så står jorden inför nya faror. Så han beger sig ut i världen för att hitta fler supermänniskor som kan hjälpas åt att fylla hålrummet efter Superman. Det visar sig snart att hans farhågor är rätt för super ondingen Darkseid och hans underhuggare Steppenwolf är på jakt efter tre stycken levande lådor kallade Mother Boxes, som när de är samlade så kan de utplåna hela världen. Nu är det hög tid att samla styrkorna för att slå tillbaka mot fienden.

Storyn i Justice League har inte ändrats nämnvärt, utan vi får istället se en mer detaljerad version av den. Tyvärr så är storyn ganska fånig och banal. Hela grejen med tre Mother Boxes är väldigt likt storyn i Avengers: Endgame där det är stenar istället för lådor. Den här historien behöver inte fyra timmar för att berättas. Filmen hade vunnit på att vara minst en timme kortare. Det hade gjort att den hade haft ett helt annat tempo. Det är plågsamt tydligt ibland att Zack Snyder har fått sin vilja igenom, utan någon som helst övervakning.

Fast i det stora hela är denna version en klar förbättring mot skräpet som hade premiär 2017. Helt plötsligt så faller bitarna på plats. Till exempel är den extremt fåniga, påklistrade humorn borta och istället finns en fin, torr humor som fungerar mycket bättre. Cyborgs (Ray Fisher) historia är tillbaka i filmen nu och helt plötsligt förstår jag hans karaktär på ett annat sätt, vilket gör att många andra scener faller på plats. Bäst i hela filmen är en sekvens i slutet av filmen där vi får stifta bekantskap med Jared Letos nya version av Jokern. Här får vi en glimt av hur bra det kunde ha blivit med bättre regi och genomförande än i urusla Suicide Squad. Slutstriden är logisk och staden de slåss i är helt övergiven i denna version, borta är den fåniga, ryska familjen som gömmer sig mitt i den helt utplånade staden. The Flash (Ezra Miller) – som var extremt banal i bioversionen – får mer spelrum i denna och vi blir även introducerade till karaktärer i nya filmen, som kommer ha premiär nästa år. Skurken Steppenwolf har en ny skrud och ett helt annat slut vilket båda är en solklar förbättringar. Darkseid (som bara nämns i bioversionen) får vi faktiskt stifta bekantskap med här.

Vi får se nu vad som sker nu, för i och med att Zack Snyder fick som han ville och göra filmen såsom han hade tänkt från början så bygger den ju även upp till att det ska komma en uppföljare på den. Så jag hoppas att fansens röst åter igen får höras och att vi får se en fortsättning på Justice League med Ben Affleck, Henry Cavill och Gal Gadot. Det vore väldigt spännande att se.

Sammanfattningsvis så vill jag ändå dela ut en klar rekommendation till Zack Snyder’s Justice League. Det är så mycket i den som är coolt och bra som låter oss glömma bort de mindre bra sakerna. Hade de bara kunnat tygla honom lite att inte göra filmen fyra timmar lång och därmed kunnat tona ned de delar av filmen som bara släpar benen efter sig, så hade det här kunnat bli ett solklart måste.

Missa inte detta

Kommentera

Denna webbplats använder Akismet för att minska skräppost. Lär dig hur din kommentardata bearbetas.