Ubisoft och svenska Massive Entertainment visar vart skåpet skall stå i ett mästerligt Division 2.

I The Division 2 har sju månader har gått sedan New Yorks befolkning decimerades, efter att den insjuknat i genmanipulerad mjältbrand. Specialstyrkan The Division” har nu fullt sjå med att röja upp i Washington; där ett gäng galningar som kallar sig Hyenorna härjar. Ditt uppdrag blir att återföra lag och ordning i en laglös stad; något som inte är helt lätt med alla skjutgalna galningar som springer omkring.

Screenshot - Tom Clancy´s The Division 2 - Xbox one X

Tom Clancy’s The Division var det spel som jag spelade allra mest förra året. Jag och min vän, med online-namnet Roque, härjade i New York i ett par hundra timmar och jag har fortfarande en hel del uppdrag att klara av som jag inte hittat eller hunnit göra. Så när Tom Clancy’s The Division 2 utannonserades så såg jag verkligen fram emot att få sätta tänderna i det!

Screenshot - Tom Clancy´s The Division 2 - Xbox one X

Malmöbaserade Massive Entertainment har verkligen lyckats med looken på spelet. Grafiken är vansinnigt snygg, med en detaljrikedom som är helt enorm (spelat på Xbox One X). Jag kommer på mig själv att jag läser på skyltar och posters för se vad en kopp kaffe kostar på det lokala fiket. Har man aldrig varit i Washington så är det här nästan en virtuell rundtur. Fast nu är man ju inte där för att semestra, utan att försvara staden mot angrepp. Huvudkontoret och din utgångspunkt i The Division 2 är i Vita Huset. Där får du dina första uppdrag och – precis som i första spelet – så har du olika ”Safe Houses” som du måste besöka för att sen kunna snabbresa (Fast Travel) till dem. Det är riktigt kul att röra sig genom staden första gången, innan du låser upp ett ”Safe House”. Men tro mig när jag säger att det också är skönt att slippa springa genom staden hela tiden, för det tar sin lilla tid och alla har ivriga avtryckarfingrar.

Det som även känns igen från första spelet är att du uppgraderar dina vapen, hittar ritningar så du kan bygga egna sådana, fixa med dina kläder och accessoarer. Du kan även, i minsta detalj, skulptera din avatars ansikte. Kort sagt: alla verktyg finns till hands för att skapa en unik karaktär som ser ut precis så som du vill. De vapen och rustningar som du inte vill använda bryter du ned och får därmed resurser att bygga nya saker eller ge till behövande ute i staden.

Screenshot - Tom Clancy´s The Division 2 - Xbox one X

Nytt för The Division 2 är att fienderna är ännu smartare än denna gång; de flankar dig och du kan inte bara lägga dig i bakhåll med krypskytte-gevär och tro att du kan klara av uppdraget på så vis. Du kastas även ur skydd utav tryckvågen från granater, i första spelet så låg du kvar där även om du träffades utav en sådan. Nu måste du hitta en ny plats att gömma dig igen och tro mig att du vill hålla skallen bakom ett betongblock när tio galningar skjuter på dig. 

En kul detalj i Division 2 är också att du inte har en hälsomätare, på samma sätt som i andra spel, utan när du börjar närma dig din död måste du hela dig själv. Karaktären sliter ut skadade delar utav sin skottsäkra-väst och byter ut dem, istället för att ta två huvudvärkstabletter och därmed bli helt återställd. Det tar även lite extra tid att hela sig på grund av detta, så det blir några intensiva sekunder då du byter ut delar utav din rustning.

Spelmekaniken känns igen från första Division, att röra sig i och ur skydd och gömma sig bakom väggar och barrikader är snabbt och smidigt och jag tycker det faktiskt känns ännu bättre denna gång. Ammunition är precis som i första spelet inte ett problem, då du alltid kan ladda fullt på olika ställen utan att det kostar dig något. Däremot kostar olika vapen, men då fiender alltid tappar en puffra då de dör så går det lätt att sälja och köpa det du vill ha. Det finns flera olika sorters valutor och vissa är lättare än andra att få tag i. 

Finns det något negativt då? Egentligen inte. Det enda som störde mig lite var att jag inte hittade lika mycket nya kläder, som jag gjorde i första spelet – men det är verkligen inget att hänga upp sig på. Sen är Division 2 kanske inte en spel-genre för alla; för den som inte gillar den här sortens spel så tycker man kanske det blir lite upprepning att varje uppdrag består i att du skall hitta/rädda någon eller något och sen är det massor av skurkar som skjuter på dig. Fast det adrenalinpåslag du får när du blir beskjuten och kastar dig fram för att rädda din skadade vän blir allt annat än långtråkigt. Realism är väl också något som kan diskuteras: när man kan gömma sig bakom en soffa eller en pappskiva och det ger dig samma skydd som en betongpelare, så känns det allt annat är realistiskt men det är något som man snabbt glömmer och bara kör på.

Precis som i The Division så kommer det att dyka upp en hel del expansioner till The Division 2 och det är olika events som du kan medverka i där du vinner specialvapen, utrustning och annat.

Tom Clancy´s The Division 2 är ett måste för er som är fans av onlinespel i den här genren. Jag har spelat en hel del olika sådana spel och oftast har jag tröttnat efter ett litet tag, men i The Division 2 vill du verkligen gå in på djupet, hitta varje kvarglömd telefon och alla ledtrådar till vem eller vilka som ligger bakom allt detta. Givetvis finns en riktigt cool ramberättelse också, även om man kanske glömmer av den när kulorna viner över huvudet på dig. Så ser ni en Division-agent online som heter Henry Speed när ni är ute och härjar i Washington, kom förbi och säg hej så jagar vi Hyenor tillsammans!