För nio år sedan hade den underbart urusla X-men – Origins: Wolverine (ej att förväxlas med: The Wolverine ) från 2013 eller Logan -The Wolverine från 2017 eller kommande The Wolverine Goes to Camp (2019) och den animerade Wolverine och hans vänner) och i den filmen hade även karaktären Deadpool filmdebut, typ. Ryan Reynolds fick höra under inspelningen av Blade 3 att han skulle passa perfekt till att spela den rödklädda anti-hjälten Deadpool. Så när han fick chansen att spela honom i Wolverine-filmen så sa han ja direkt. Problemet var bara att filmskaparna hade en heeeeelt annan syn på Deadpool än vad resten av världen hade. Så den versionen blev hatad, utskrattad och sen var det tyst ett tag. Tills en underbar dag då en kort, animerad youtube-film dök upp. Där var Deadpool, så som han skulle vara: bryta den fjärde väggen, blodet, våldet och humorn. Snabbt så blev det en snackis och några år senare hade långfilmen Deadpool premiär. Året var 2016 och Deadpool tog världen med storm. Helt plötsligt var det inte dödsdömt att ha en film som är R-rated (barnförbjuden i USA), utan tvärtom så törstade publiken efter det! Planer på en uppföljare började redan innan första filmen hade premiär, då förhandsbuzzet var så pass positivt. Nu är den här, i min hand (Blu-rayen alltså, era snuskiskar…) och dags att ta reda på om Deadpool 2 slår originalet.
Deadpool (Ryan Reynolds) har fortsatt sin bana som superhjälte och rensar upp i den undre världen med humor, striptease-dans och Dolly Parton – men en dag kraschar hela hans värld. (Vill inte säga vad som sker för det spoilar för mycket). Som en bruten man utan framtidssyn försöker han ta livet av sig. Något som är omöjligt i hans fall, oavsett vad han hittar på. Colossus (Stefan Kapicic) tycker till slut synd om honom och tar honom till X-Men-herrgården. Väl där så får han börja som prao och redan på sitt första uppdrag så går det fullkomligt åt skogen. Han hamnar i fängelse utan sina krafter och med den eldiga Firefist (Julian Dennison), som är en grabb med rätt rejäla ilske-problem. Det hela ställs sedan på sin spets när den tidsresande Cable (Josh Brolin) dyker upp för att utkräva hämnd för något som inte ännu har hänt. Med nya kompanjoner såsom Domino (Zazie Beetz) i sällskap så ger sig Deadpool ut för att bekämpa Cable, rädda Firefist och hinna hem till sin favorit mjukis-Enhörning.
Deadpool 2 är nästan lika underbar som den första filmen, även fast de har bytt ut regissören Tim Miller mot David Leitch, så har tonen i filmen fortfarande behållits. För det är en otroligt fin balansgång att göra humor med ultravåld. Det kan gå lika illa som när de bytte regissör mellan underbara Kick-Ass och fullkomligt horribla Kick-Ass 2. Så regissörsbytet påverkar inte filmen nämnvärt i negativ riktning. En rejäl fördel med det här bytet är att actionscenerna är riktigt välgjorda denna gång och David Leitchs stil med långa tagningar passar filmen perfekt.
Redan från första sekund så förstår vi vilken galen berg-och-dal-bane tur vi kommer att få uppleva och det håller i sig rakt igenom filmen. Både första och andra delen har min humor, det är vansinnigt kul med alla referenser, blickar mot kameran och kommenterar till publiken. Allt det här kunde har varit otroligt pajjigt om det inte hade funnits en emotionell grund att stå på. För som Deadpool själv uttrycker saken: ”Det här är en familjefilm”.
Ultra-HD 4K är som gjort för filmer som denna. Bilden bara fullkomligt kryllar med detaljer och HDR10 gör att färgerna får en bra extraskjuts mot vanlig Full-HD och SDR. Du som köper UHD 4K-utgåvan får förbereda dig på den tyngsta utgåvan någonsin: hela fyra skivor finns inuti, två för varje format (UHD & BD) med theatrical respektive Super Duper Cut. Blu-ray-utgåvan är fin, med ren och skarp bild och ljudet (DTS-HD MA 7.1 på BD, UHD har Dolby Atmos) mullrar på ordentligt där det behövs men har ändå bra referensnivå för lyfta dialogen. Utgåvan är proppad med extramaterial och mertalet av innehållet är faktiskt riktigt bra och kul, men tyvärr så går man inte in på djupet som en filmnörd som jag hade velat. På disken finns även the The Super-Duper cut som är en bra bit längre än originalfilmen. Det är inga stora strukturella ändringar i den, men det är flera riktigt galna och våldsamma sekvenser som är med och med ännu snuskigare dialog och för er som undrar så är Baby-Hitler scenen med i Super-duper cut…
Ryan Reynolds är som sagt klippt och skuren för att spela Deadpool. Det här är en roll som han skulle kunna göra resten av sin karriär och vi skulle älska honom ändå. Då filmen är barnförbjuden så kan han ta ut svängarna rejält och även om han ger alla runt omkring sig en känga så sparkar han oftast hårdast på sig själv. Det finns en scen i sluttexten som är en av de roligaste och bissara jag sett.
Josh Brolin som Cable är som klippt och skuren han också. Josh har ju nöjet att vara med i två stora Marvel-filmer samma år, men som olika karaktärer. Cable är en väldigt annorlunda karaktär jämfört med Thanos. Den förre har inte riktigt samma djup som Thanos, men det finns en charm och knastertorr humor i Cables bistra karaktär.
Den evigt unga Morena Baccarin är tillbaka som Vanessa och har tyvärr mindre screen-time denna gång: Hon är katalysatorn för filmens handling.. Det jag verkligen gillade med första filmen var just kärlekshistorien, men denna gång känns den lite för kort.
Julian Dennison som Firefist är bra, karakktären är lite för underutvecklad för att bli riktigt intressant – men det funkar. Deadpools gamla kamrater är tillbaka: Weasle (T.J. Miller), Negasonic Teenage Warhead (Brianna Hildebrand) och underbara Blind Al (Leslie Uggams) men tyvärr är också taxi-chauffören Dopinder (Karan Soni). Dopinder var rätt kul i första filmen, men denna gång får han lite för mycket spelrum tycker jag.
Domino, spelad av Zazie Beetz, funkar superbra i sin roll och vi kan lita på att hon dyker upp i uppföljarna. Deadpools egna lilla superteam X-Force där bland annat Bill Skarsgård är med har en överrasknings-cameo också. Blinka och du missar den.
På Tal om X-Force här kommer de få saker jag har emot filmen. Bland annat hur de behandlar sagda X-Force. Jag vill inte gå in på exakt vad som händer, då det sabbar en hel del av filmen, men det är ett skämt som jag tycker funkar rätt dåligt Sen hela grejen med den helt vanlige killen Peter (Rob Delany) som kommer med i gänget funkar bra som ett trailer-skämt, men i filmen så blir det snabbt ansträngt.
På det stora hela fungerar manuset, men man skulle ändå vilja ha lite mera tyngd på sina ställen och i och med att slutet är som det är (nu pratar vi post-credits slutet) så blir det en del plot-holes.
Men men, ingen film är perfekt. Diggade ni ettan kommer ni digga tvåan, Så ladda med popcorn och lägg ungarna för det här är verkligen en brutal film på sina ställen.
