Recension: Blasphemous

Nyproducerade spel med retro-feel/look är populärt – det är ingen nytt; vi har recenserat ett helt gäng de senaste åren. Blasphemous påminner på sätt och vis om Thimbleweed Park, då båda spelen går all in på autentisk retro-känsla. Sen är spelen som sådana inte lika alls då de inte ens tillhör samma genre.

Du iklär dig rollen som den ende som kan rädda landet Cvstodia från en fruktansvärd förbannelse. Med en dumstrut av metall på huvudet och ett stort svärd så är det dags att ge sig ut på äventyr – och det blir inget lätt äventyr det vill jag lova. Jösses…

Spelkänslan är total, det är verkligen som att komma tillbaka och spela ett favoritspel från förr. Grafiken, animationen och spelmekaniken är riktigt härlig. Sen ska jag erkänna att jag kanske inte är världsbäst på plattformsspel, men jag är bättre än hyfsad. Blasphemous tvingar dig verkligen att ha tungan rätt i munnen hela tiden.

Detta är inte bara ett hack-and-slash-spel, utan man ställs även inför en hel del prövningar i form av pussel och mitt i allt detta finns det en väldigt djup och ganska avancerad story. Dock så ska man nog vänja sig med att se nedanstående ruta, för du kommer att dö. Ofta… (Dark Souls anyone?)

Sammanfattningsvis så är Blasphemous ett riktigt roligt, riktigt svårt och tämligen avancerat plattformsspel som helt klart är värt en rekommendation. Och det är inte bara för retro-fantasten!