TL;DR
The Man Who Killed Don Quixote är Terry Gilliams långdragna filmprojekt där Jonathan Pryce är helt perfekt som skomakaren som tror att han är Don Quixote. Filmen hämmas av en snäv budget, borttagen tidsresehandling och att Adam Driver saknar nödvändig charm. Trots att den är värd att se och en av regissörens bättre på senare år, gör bristerna att den bara når ett klart godkänt.
Den hårt pressade och lättretliga reklamfilms-regissören Toby (Adam Driver) finner sig själv vara tillbaka på stället där hans karriär en gång startade. Som ung filmare gjorde han en film om den desillusionerade Don Quixote (Jonathan Pryce). Han bestämmer sig för att besöka inspelningsplatserna och möter då huvudrollsinnehavaren från sin gamla film, som nu tror att han verkligen är Don Quixote. Det här blir början på en helt vansinnig historia där verklighet, fantasi och drömmar flyter samman.
Terry Gilliam har försökt i närmare trettio år att få klart The Man Who Killed Don Quixote och den helt mästerliga dokumentären Lost in La Mancha från 2002 berättar i detalj om ett av försöken. Då spelades Toby av Johnny Depp och Don Quixote spelades av den franske skådespelaren Jean Rochefort. Allt som kunde gå fel på en inspelning gick fel och nu – 17 år senare – så har jag äntligen fått sett resultatet. Tyvärr så är jag besviken. Jag hade så gärna velat dela ut rekommendationer och måsten… men jag kan inte.
Största problemet med The Man Who Killed Don Quixote är tyvärr budgeten. Även om Adam Driver numera är en A-skådis så är han tyvärr ingen Johnny Depp. Han saknar den charm som man behöver för att kunna spela en älskvärd skitstövel och därmed så blir han bara en vanlig skitstövel, som man snabbt inte orkar bry sig om. Jonathan Pryce, i rollen som skomakaren som tror att han är Don Quixote, är däremot helt perfekt. Ett annat problem som uppstår då budgeten är snäv är att i original-versionen så är en tidsresa central i filmen. Toby möter inte en skådespelare från sin gamla film, utan han möter den riktige Don Quixote och på så vis hamnar i alla udda äventyr. Hela tidsresan är nu borttagen, men mycket av det andra är intakt vilket gör att filmen inte alls vet vilken fot den ska stå på: Så fort man börjar tänka ”tidsresa” så börjar de mest udda sekvenserna ändå verka lite mer logiska.
Bild och ljud är dock riktigt bra på Blu-ray-utgåvan, med krispiga färger och välbalanserat ljud men så innehåller skivan inte ett enda dugg mer; förutom ett par trailers för andra filmer. Här hade varit ett ypperligt tillfälle att få med ett par dokumentärer och ett kommentarspår som går igenom alla turer kring filmen. Tråkigt.
Så är det värt att se The Man Who Killed Don Quixote? Det är absolut värt att se den, för även om den kanske är en skugga av vad den kunde ha varit så är det här ändå en fantastisk film på många sätt och det är helt klart en av Terry Gilliams bättre på senare år. Fast det är inte den filmen han hade velat göra, utan det här blev istället den film han blev tvungen att göra – på grund av yttre faktorer. Starkt jobbat ändå att inte ge upp och äntligen få klart filmen till slut. Så betyget blir ändå klart godkänt, men tyvärr inte mycket mer än så.
This post is also available in English: Review: The Man Who Killed Don Quixote (BD).
Så här sätter vi betyg på SensesVanliga frågor och svar
Hur presterar skådespelarna i filmen?
I The Man Who Killed Don Quixote är Jonathan Pryce helt perfekt i sin roll. Adam Driver saknar däremot charmen som krävs för att göra sin rollfigur älskvärd, medan Stellan Skarsgård syns i en liten och bortglömd roll.
Hur är den tekniska kvaliteten och extramaterialet på Blu-ray-utgåvan?
Utgåvan har krispiga färger och ett välbalanserat ljud. Skivan saknar dock dokumentärer eller kommentarspår och innehåller enbart ett par trailers för andra filmer.
Varför påverkar budgeten filmens handling negativt?
Den snäva budgeten tvingade bort originalversionens tidsresa, vilket gör att filmen inte vet vilken fot den ska stå på när udda sekvenser spelas upp.
Är filmen värd att se?
Den är absolut värd att se och räknas som en av Terry Gilliams bättre filmer på senare år, även om den inte når upp till sin fulla potential och stannar vid ett klart godkänt betyg.
