Hem » Spel » Switch » Recension: Sir Lovelot
Sir Lovelot Silver

Recension: Sir Lovelot

av Henric Brandt

TL;DR

Sir Lovelot är ett retroinspirerat plattformsspel med över 40 banor och ett pris på runt en hundring. Snabba kontroller, noll laddtider och välgjord, söt grafik levererar stark underhållning. Svårighetsgraden varierar dock ojämnt mellan sanslöst lätta och frustrerande svåra banor, och musiken blir med tiden enformig. Spelet passar utmärkt för den som söker utmanande retroaction på resande fot.

Att jag diggar retro-plattformsspel är ingen nyhet jag har recenserat en hel del sådana här på senses.se – men Sir Lovelot tillförde ändå något nytt.

Din avatar är en liten, våt fläck i en rustning… och det hela går ut på att du tar dig genom en mängd faror mellan diverse nattliga besök hos prinsessor i torn. När jag beskriver det så här så låter det ju ganska snuskigt, men tro mig att det hela är gjort med en gigantisk glimt i ögat vilket gör att det hela snarare blir ur-gulligt!

Pressbild: Pixel Games / Nintendo - Sir Lovelot - Damsel in distress
Foto: pixel.lu / Nintendo

Kontrollerna har den klassiska plattforms-utformningen med hopp och attack. Första banan klarar jag av i ett nafs. Sen, bana nummer två, är det ett hopp som verkligen är riktigt utmanande. Efter många försök så inser jag att jag faktiskt kan dubbel-hoppa genom att trycka två gånger snabbt efter varandra. Helt plötsligt blev allt så mycket enklare. Banorna är fulla av faror och varje gång du dör åker du tillbaka längst bak i rutan. Banorna scrollar inte utan för varje avklarad sektion flyttas hela ”rutan” till nästa del av banan (tänk gamla Zelda till NES). Det är inga laddningstider så du är snabbt tillbaka in i matchen igen om du hoppat rakt in i ett sågblad. Monstren du möter har en skön look och är dummare än sten, så de är inte så svåra att räkna ut hur de rör sig.

Grafiken är både söt och välgjord. Retro-känslan är total och med de snabba, sköna kontrollerna blir Sir Lovelot ett riktigt kul plattforms-lir. Det är lätt att plocka upp och nästan omöjligt att lägga ner. Det är hög ”bara en gång till”– känsla på detta.

Pressbild: Pixel Games / Nintendo - Sir Lovelot - Plattform deluxe.
Foto: pixel.lu / Nintendo

Sir Lovelot gör sig perfekt på Nintendo Switch. Det är inga som helst problem att tydligt se alla detaljer, även på den lilla skärmen i bärbart läge och det här är ett spel som du vill ha med dig på resan. Det är som tidigare nämnt noll laddtider (i både dockat och bärbart läge) vilket är ett stort plus. För extra utmaning finns det olika hemligheter på banorna att upptäcka och så kan du även försöka slå din gamla tid.

Sir Lovelot går loss på runt en hundring och det är mycket underhållning för den pengen. Över 40 banor finns det att utforska med din knasiga, lilla avatar. Det som är synd är att vissa banor är sanslöst lätta och andra blir ondskefullt svåra, vilket gör att det blir lite frustrerande ibland. Sen kan jag också tycka att musiken till slut blir ganska enerverande enformig.

Pressbild: Pixel Games / Nintendo - Sir Lovelot - Sir Lovelot jumps.
Foto: pixel.lu / Nintendo

Förutom en del småskavanker så är Sir Lovelot ett sjukt kul plattforms-spel som inte tar sig själv på så stort allvar och som är kul och utmanande. Med tanke prislappen också, så blir detta klart värt en varm rekommendation!

 


This post is also available in English: Review: Sir Lovelot.

Så här sätter vi betyg på Senses
Annons

Vanliga frågor och svar

Hur fungerar spelmekaniken och kontrollerna?

Sir Lovelot har klassiska plattformskontroller med attack, hopp och dubbelhopp. Skärmen scrollar inte utan flyttas ruta för ruta som i gamla NES-Zelda, och vid dödsfall startar du omedelbart om i aktuell ruta utan laddtider.

Hur mycket innehåll och utmaning erbjuds?

Det finns över 40 banor att ta sig igenom. För extra utmaning innehåller banorna dolda hemligheter att upptäcka, samtidigt som det går att jaga snabbare tider på tidigare avklarade nivåer.

Hur fungerar spelet i bärbart läge på Nintendo Switch?

Alla detaljer syns tydligt på konsolens lilla skärm i bärbart läge. Laddtider saknas helt i såväl dockat som bärbart format, vilket gör det smidigt att spela under resor.

Vilka problem eller brister finns i spelet?

Svårighetsgraden skiftar ojämnt mellan extremt enkla banor och ondskefullt svåra moment. Dessutom upplevs musiken med tiden som ganska enerverande och enformig.

Vad kostar spelet?

Spelet kostar runt en hundring och erbjuder gott om underhållning i förhållande till sin prislapp.

Missa inte detta

Lämna ett svar

Denna webbplats använder Akismet för att minska skräppost. Lär dig om hur din kommentarsdata bearbetas.