Pokémon är verkligen ett fenomen som är så gångbart att de flesta åtminstone har hört talas om det. Även om de aldrig spelat det så skulle de kunna känna igen en eller ett par av de små fick-monsterna. Som jag skrev när jag recenserade filmen Pokémon Detective Pikachu så tillhör jag kategorin människor som inte har spelat Pokémon förut – eller nu ljuger jag för jag hade faktiskt Pokémon Go på min telefon i ungefär en halvtimme – men förutom det så har jag ingen större erfarenhet av de färgglada små figurerna.
Så när jag fick frågan att recensera det sprillans nya spelet Pokémon Sword till Nintendo Switch så tackade jag ja. För efter att jag hade sett filmen så blev jag sugen på att skaffa mig mer kunskap och framförallt erfarenhet av spelet.
I Pokémon Sword iklär du rollen som; ja dig själv helt enkelt. Din karaktär kan du döpa till vilket namn du vill; så i mitt fall fick han heta Henric rätt och slätt. All dialog i spelet är textbaserad så det är lite roligt när karaktärerna refererar till dig via ditt förnamn. Det är inte alltför svårt att veta vart du ska gå och vad du ska göra. Det finns allt som oftast text-info eller så ställer sig någon helt sonika i vägen för dig så att du måste gå åt rätt håll. Till en början så är striderna väldigt enkla och när man fått in snitsen på hur man fångar och uppgraderar sina Pokémons börjar samlingsnerven picka i kroppen. Det finns en massa olika Pokémons där ute att fånga!
Pokémon Sword är utvecklat till Nintendo Switch och därmed lider det inte av problemet att det inte känns lika bra i bärbart som i dockat läge. Du kan du även spela online mot andra Pokémon-tränare och skaffa dig nya Pokémon på det sättet.
Grafiken är välgjord och färgglad – tro mig det här är ett gigantiskt spel med tusentals uppgraderingsmöjligheter och monster att finna. Bara att gå in i en affär och klä din avatar kan vara en timmes jobb när man nördar ned sig i detaljerna.
Finns det något negativt då? Några saker. Jag kan känna att striderna blir lite enahanda till slut. Det borde finnas en snabb-knapp – för visst är animationerna fina, men det hela blir lite långsamt till slut för min smak. Sen är det kanske så att jag inte har en nostalgisk koppling något, då denna novis enda koppling till Pokémon är via den nya spelfilmen. Utöver det känner jag att spelet lider lite av samma problem som Mario and Sonic at the Olympic Games Tokyo 2020 – det är en otrolig massa dialog som skall klickas igenom för att få komma till att få spela lite. Det blir tyvärr lite enerverande till slut.
Sammanfattningsvis så är Pokémon Sword ett super-välgjort spel med många timmars spelbarhet, men det är inte ett spel för alla. Som nybörjare och icke-fan tyckte jag det var kul, men inte på långa vägar så roligt som jag tror ett äkta Pokémon-fan skulle ha. Så jag kan inte säga att Pokémon Sword är ett måste för alla, men jag kan ändå helt klart rekommendera det till såväl nybörjare som veteraner.
