Alla som läst mig vet att jag verkligen älskar LEGO, något jag nämnt i mina andra recensioner av LEGO DC Super villains, LEGO Incredibles och inte minst mina filmrecensioner. Däremot har jag aldrig varit ett stort Harry Potter-fan, även om jag givetvis plikttroget sett alla filmerna och beskådat Sorteringshatten i verkligheten på Warner Bros Studios i USA. Men jag har aldrig riktigt fastnat. Då mitt LEGO-intresse inte vet några gränser så tog jag mig ändå an uppgiften att ge er läsare mina intryck kring LEGO Harry Potter Collection, som precis släppts till Nintendo Switch och Xbox One.
Jag älskar min Switch; för varje nytt spel blir jag mer och mer imponerad av den lilla tingesten som levererar så mycket. Visst, den saknar 4K och de senaste tekniska lull lull-nymodigheterna, men den har spelkänsla ut i fingerspetsarna och den är så stabil och levererar alltid bra spelupplevelser. LEGO Harry Potter Collection består i två spel LEGO Harry Potter years 1-4 från 2010 och LEGO Harry Potter years 5-7 från 2011.
Jämnför man med LEGO DC Super Villains, som är det senaste i serien och finns recenserat på senses.se, så är vi inte riktigt i närheten av samma mått av perfektion och det finns ett par anledningar till det. Bland annat så släpptes det här spelet under tiden då LEGO-karaktärerna fortfarande inte pratade. De kör pantomim istället och det blir då tyvärr en del lite för långa mellansekvenser med lite halvflummig pantomim som gör att du sitter och väntar på att få spela istället för att titta av mellansekvenserna.
Sen kan man inte välja vilken film man vill spela. LEGO Star Wars The Complete Saga (från 2007) till exempel är uppbyggt så att när du har spelat första banan på första filmen då har du låst upp möjligheten att spela de andra filmerna fritt. Så är inte fallet här, du måste spela filmerna i ordning för att komma vidare och för att behålla Star Wars som referens, så är det tydligt när du inte spelar en bana via när du ser att du befinner dig i Mos Eisley Cantinan.
På Harry Potter var det både en och två gånger som jag trodde att jag spelade en bana, men jag var fortfarande kvar i hubben innan banan började. Smått irriterande. Avslutningsvis så finns det ett byggläge där du lyfter klossar och sätter ihop dem i olika formationer för att bygga trappor och annat. Tyvärr så är det lite muppig styrning, så det blir till slut också ganska frustrerande.
Grafiken är fin och flyter superbra, både i bärbart och i dockat läge. Texturer och rörelser imponerar även fast de har över tio år på nacken.
Sammantaget så imponerar LEGO Harry Potter Collection och det har en given plats i min samling, för trots skavankerna ovan så är resten lika bra som alltid. Det är samma finurliga lösningar för att komma till nästa del och samarbete är nyckeln. Det som också är roligt är att allt baserar sig på magi och att du får lära dig olika trollformler under spelets gång.
Kanske inte ”ett måste”, men en given rekommendation får LEGO Harry Potter Collection till Nintendo Switch.
Så här sätter vi betyg på Senses