Albrektsson lär oss om tillagningssätt, köksutrustning och prepp aka "Mise en Place". Något boken borde tagit mer fasta på också.

Ordning och reda är något som jag tror alla tycker är viktigt. Inte bara i köket. Ordning är ett måste i livet, oavsett vad det är man vill ha ordning på.

Men, i ett kök är det ännu viktigare att vara väl förberedd och hålla reda på sina saker, råvaror och att städa undan efter varje arbetsmoment. Mise en place, som det så fint heter på köksfranska, är det uttryck man oftast hör i köken runt om i… ja, alla kök. Det betyder helt enkelt ”allt på plats”.

Här, i boken Preppa som en kock, skriver kocken Magnus Albrektsson just om att vara förberedd och att ha ordning på råvaror. Han får med nödvändig utrustning för sitt kök och även sånt man vill ha, men kanske inte behöver. Och såklart kommer han in på olika tillagningsmetoder.

Preppa som en kock framsida
Foto: Jessica Lycker / senses.se

Jag gillar sånt här, därför att man som kock aldrig blir varken fullärd eller kan få för många infallsvinklar på en sak. Sen kan jag ha lärt mig en sak i skolan och så visar det sig att någon annan gör samma sak men bättre, på ett annat sätt. Man måste alltid vara öppen för nya synsätt och vägar att gå. Som författaren nämner i sitt förord är hemligheten bakom bra matlagning helt enkelt; tid, kärlek, intresse och kunskap. Vilket i sin tur är lånat från ”smakens fysiologi”.

Det är en bra handbok för de som är intresserade av att lära sig binda upp en köttbit, skilja på fond och buljong, hacka lök mest effektivt eller bara är nyfikna på olika tillagningsmetoder. Några av de som tas upp är hur man bäst friterar, ugnssteker, ångkokar och bräserar, för att nämna några. Vi får även tips på hur man saltar in och lägger in.

Det är mycket fakta och vettiga handfasta tips, det finns även ett litet avsnitt med hur en dag i en restaurang kan se ut och en snabb köttskola för att nämna några. Här blir det lite ojämnt: en del avsnitt är väldigt välskrivna, med ingående fakta, medan andra känns som om de skrivits ned snabbt och är med i förbifarten.

Jag måste passa på att nämna bilderna. Jag tycker om dem överlag; snyggt fotat (för det mesta) och här blandas fotografier med ritade bilder. Men det känns inte som om det finns er röd tråd i bilderna. Det blandas lite vilt med svartvitt, färg och tecknat. Uppläggen på maten är däremot snyggt presenterat.

preppa som en kock uppslag
Foto: Jessica Lycker / senses.se

Recept finns ju såklart, det är trots allt en kokbok. Recepten består av dels fem stycken 3-rättersmenyer med teman som höstmeny, vintermeny, vårmeny, sommarmeny och asiatisk meny. Sedan finns ett par olika självstående recept där man tipsar om maträtter om man ska servera ett stort sällskap. Det hela avslutas med ett avsnitt om desserter. Här finns inga hel- och halvfabrikat (med ett undantag) nått som får den här skribenten att jubla.

Jag uppskattar den fakta och tipsen som författaren delar med sig av. Man kan alltid lära sig något nytt av allt och jag har tagit till mig av några saker som Magnus Albrektsson delat med sig av.

Men det finns en baksida med allt. Det jag känner spontant är att upplägget är rörigt och att författaren vill ha med så mycket av allt att det tyvärr blir oreda. ”En mise en place kring innehållet hade behövts” är min tanke. Vissa avsnitt blir lite hattiga och det känns som att de skrivits i all hast och inte avslutats, medan andra är väldigt ingående.

Rent konkret tycker jag att flera avsnitt kommer i en ologisk ordning, det handlar om buljong efter förordet för att sedan hamna i fiskskola och efter det utrustning för köket, tillbaka till en lökskola följt av ett avsnitt om en dag på en restaurang, över till köttskola för att sedan hamna i tillagningstekniker och sedan till en höstmeny. Efter det följer menyer och på det blandade recept. Det blir, helt enkelt, enligt mig rörigt – istället för att ha strukturerat upp varje avsnitt och ha med en kapitelindelning och ha skrivit mer ingående i vissa kapitel.

preppa som en kock läser
Foto: Jessica Lycker / senses.se