Test: Sennheiser HDB 630

När vi först satte på oss Sennheiser HDB 630 på hjässan undrade nästan vi om vi av misstag fått med oss ett par industriella hörselkåpor från ett bygge på stan. Men det krävdes bara en cykeltur genom Stockholms snålblåst och ett dygn med Paul Kalkbrenner för att inse att detta inte är några hörselkåpor. Det är portabla konsert- och studiosalar. Frågan är om du har nackmusklerna (och plånboken) för att hantera dem.

Första intrycket: Ett lyxigt paket som motiverar prislappen

Det första som möter oss är det medföljande fodralet. Det osar kvalitet och är riktigt fint att se på. Här märks det tydligt att vi klivit upp en prisklass eller två. Där den mer budgetvänliga Accentum levererades helt utan fodral, får vi här ett ordentligt skydd som matchar prislappen. Men, och det är ett ganska stort men, det är också rejält klumpigt. Det tar upp en ansenlig del av utrymmet i ryggsäcken, vilket rimmar lite illa med den annars trådlösa friheten. Det är vackert, absolut, men knappast smidigt för den som exempelvis reser med lätt packning.

När vi plockar ur lurarna märks ”biffigheten” direkt. De har en betydligt bredare profil på huvudet än Momentum 4, och kåporna sticker ut ordentligt. Bygget känns rejält, även om vi vid en närmare granskning blir lite besvikna på att de metallfärgade delarna på byglarna faktiskt är plast. För det här priset hade vi hoppats på äkta aluminium rakt igenom. Värt att notera är också att de blir ganska varma om öronen efter en stund; de slutna kåporna isolerar fantastiskt, men de ”andas” inte direkt.

Funktioner: Kungen av snålblåst

Där Sennheiser däremot fullkomligt pulveriserar konkurrensen är på vindreduceringen. Vi tog ut HDB 630 på en cykeltur under en av Stockholms klassiska, isiga vårdagar. Där andra lurar brukar skapa ett vinande inferno i mikrofonerna, levererar Sennheiser en tystnad som gränsar till det magiska. Man kan svischa fram i snålblåsten utan att ens lägga märke till vinden. Sennheiser är verkligen kungar på det här! Vi förväntade oss verkligen inget mindre heller då även deras budgetalternativ också brukar krossa motståndet!

Hanteringen underlättas av den nya Smart Control Plus-appen. Den är föredömligt tydlig och stabil, och det är här du hittar den avancerade parametriska EQ:n som låter dig skräddarsy ljudet. Och batteritiden? Den är helt galet bra. 60 timmar är i en liga för sig och gör att du i princip kan glömma bort var du lagt laddkabeln.

Ljudet: Från Spotify-vardag till gåshuds-magi

​Det är i ljudet som HDB 630 verkligen ska bekänna färg. Vid vanlig slölyssning via Spotify låter det visserligen bra – men det var först när vi ställde upp för ett regelrätt A/B-test som ridån verkligen gick upp. Vi skiftade mellan standard-streaming och högupplöst ljud via Qobuz tillsammans med den medföljande BTD 700-dongeln.

Oj, oj, oj vilket ljud! Skillnaden är närmast chockerande. Plötsligt vaknar dynamiken till liv på ett sätt vi sällan upplevt i trådlösa lurar. Det känns inte längre som att vi lyssnar på en inspelning; det känns som att vi står direkt framför musikern. Det finns en intimitet och en separation här som är helt otrolig, som om artisten står och nästan viskar i ens öra, bara för oss. Det är en närvaro som ger gåshud över hela kroppen.

Basen. Vi körde igång en gammal favorit för att testa basen: Paul Kalkbrenner med låten Aaron. Här hanterar HDB 630 de tunga beatsen med kirurgisk precision. Där andra lurar levererar en mullrig bassoppa, är basen här snabb, rapp och extremt kontrollerad. Vi känner attacken i varje trumma utan att den någonsin dränker detaljerna.

Mellanregistret testade vi med Albin Lee Meldaus vackra låt Josefin. I Hi-Res-läget blir separationen total. Meldaus röst får en närvaro som är fullständigt magisk. Varje liten nyans och frasering framträder med en transparens som påminner mer om de trådbundna klassikerna i 600-serien än om en Bluetooth-lur.

Diskanten och detaljer fick komma till sin rätt med Lana Del Reys Young and Beautiful. De höga tonerna får precis lagom med luft och ”sparkle” utan att bli vassa. Precisionen är så hög att vi börjar upptäcka nya detaljer i inspelningar vi lyssnat på hundratals gånger tidigare. Trots att detta är en sluten konstruktion är ljudbilden osannolikt bred.

Slutsats

Sennheiser HDB 630 är en nischad produkt. De ser industriella ut, de är stora, de blir varma och fodralet är otympligt. Det är inte lurarna för den genomsnittlige pendlaren som vill ha något smidigt. De är till för audiofilen som vägrar kompromissa och som kräver den där sista detaljrikedomen även när de lämnar vardagsrummet.

Prislappen på nästan 6 000 kronor är visserligen saftig, men den blir genast lite mer lättsmält när man inser att Sennheiser skickar med BTD 700-dongeln i lådan. Det är en pryl som annars kostar närmare tusenlappen löst, och som är helt avgörande för att låsa upp lurarnas fulla potential trådlöst.

HDB 630 är ingen lur för den stora massan, men för den som söker trådlös hifi utan ursäkter är de den nya guldstandarden. De må se ut som hörselkåpor för en byggarbetsplats, men ljudet de producerar är ett arkitektoniskt mästerverk som får oss att glömma både plastiga byglar och tunga ryggsäckar.

Sennheiser skickade recensionsexemplar för detta test. Utskickare av material har inget redaktionellt inflytande på våra tester, utan vi skriver alltid oberoende med er läsare och konsumenter i fokus

This post is also available in English: Review: Sennheiser HDB 630.