Plants vs Zombies: Garden Warfare känns charmigt och kul för stunden, men blir begränsat och upprepande i längden.
Ett av våra absoluta favoritspel genom tiderna på iOS (iPhone, iPad osv) är helt klart Pop Caps Plants vs Zombies. Första spelet var genialt och även om andra spelet var lika bra och ännu mer ambitiöst, så var det också väldigt tyngt av free-to-play-modellen, en finansieringsform vi inte alls är förtjusta i. För i free-to-play kan man, teoretiskt spela igenom och klara hela spelet gratis, men det innebär oftast extremt mycket nötande – såvida du inte vill betala dig förbi något, förstås. Då känns det ju å andra sidan som fusk och det där ”gratis-spelet” blev snabbt ett 20$-spel och följaktligen inte alls billigt…
Döm om vår förvåning på E3 förra året, när EA presenterade ett nytt PvZ-spel – som var en shooter! Plants vs Zombies: Garden Warfare heter denna inkarnation och är, enkelt uttryckt, en multiplayer-, online-shooter som antingen är team vs team eller capture the flag. Givetvis är det plantor emot zombies och du kan välja att spela för båda lagen – varje enskild planta och zombie har sina unika egenskaper och du levlar upp din figur och låser upp nya tekniker, genom att utföra uppdragen du får av spelet (det kan ex vara döda 5 fiender med ett visst vapen). Capture the flag-läget heter Gardens vs Graveyards och är den roligaste, mest intensiva multiplayer-delen. Garden Ops är uppbyggd kring att du och dina team-medlemmar (som är andra spelare från runtom i världen) ska försvara en anfallsvåg i 10 steg, lite á la 2D-versionen.
PvZ:Garden Warfare är enkelt att komma in i, då det i princip är en tredjepersons-shooter på en begränsad yta (alltifrån den pittoreska förorten, till Dave’s lyxvilla med pool etc). Grafiken är kul och fantasifull och spelet flyter på hyfsat även på den nu åldrande Xbox 360:n (Xbox One-versionen är naturligtvis mer polerad, snyggare och snabbare men vi väljer att inte fokusera på den här, då de flesta av våra svenska och nordiska läsare inte har tillgång till Xbox One ännu). Ljudet känner du igen ifrån de tidigare spelen, men plantornas glädjeyttringar och Zombies:arnas grymtande suktande efter hjärnor.
Som actionfyllt tidsfördriv över alla åldersgränser så funkar PvZ:Garden Warfare riktigt bra, men spelet saknar ett par viktiga bitar för att nå de där högsta höjderna. Först och främst saknar det verkligen ett off-line-, campaign-läge, där du som ensam spelare (ev med AI-medspelare) ska kunna spela dig igenom uppdrag och banor och bygga upp dina figurer och skills. Nu är du istället beroende av uppkoppling och tyvärr är långt ifrån alla matcher stabila sådana – vi blev utkickade ett flertal gånger mitt i matchen när vi gick med i spel som host:ades av andra, och fick börja skapa och vara värdar åt våra egna spel. Detta är givetvis beroende på kvaliteten av bredband runtom i Europa, men det är också ett bugg- och serverproblem då spelet, trots uppdatering, ofta kickade oss eller kraschade på samma ställe.
Det andra stora problemet som vi ser det är att PvZ:Garden Warfare är ett ganska begränsat spel. Förvisso kostar det ungefär hälften av ett fullprisspel idag, men så har det i princip också bara två lägen – som båda är kul – men snabbt blir upprepande efter några timmar. Efter x antal anfallsvågor och x antal vunna capture the flag-matcher så känns det som man liksom gjort allt. Och då är det bara mer av samma sak som erbjuds. Det finns också ett småirriterande ”free-to-play”-moment där du ska tjäna in Zombie Coins för att låsa upp paket med kort, som ger dig passiva hjälpredor under matcher. Men då dessa är helt slumpmässigt blandade kan du ibland få nöta ett tag innan du kan köpa tillräckligt med paket för att få exakt de kort du saknar/vill ha. Det finns en gnagande känsla att detta kan bli en mikrotransaktionsdel i framtiden och då vi är starkt emot såna typer av upplägg så ser vi det som ett minus (säg vad spelet kostar, men ge oss sen alla funktioner och möjligheter att fullt ut få njuta det).
Trots skavankerna så har vi haft kul med Plants vs Zombies:Garden Warfare och skulle rekommendera dig som gillar lättsam action och multiplayer-matcher online att spana in det. Men mest av allt påmindes vi om hur jäkla kul iOS-versionerna av PvZ är och gick tillbaka till att spela PvZ 2 på iPad. Och det tycker väl Pop Cap kanske är lika bra, så länge vi vi blir kvar i deras värld av klorofyll och hjärnätare…
