TL;DR
Jib True Wireless från Skullcandy är helt trådlösa budgethörlurar för 550 kr med kraftig bas, behagligt samtalsljud och 22 timmars batteritid. Konstruktionen känns plastig, knapparna är hårda att trycka på och diskanten skär vid högre volym. Modellen passar prismedvetna köpare som vill ha funktionella lurar för vardagssamtal och musik men inte kräver perfekt passform.
För lite drygt en månad sedan testade jag Indy ANC från Skullcandy och imponerades av den fina basen, batteritiden och bluetooth-räckvidden. När lillebror Jib True Wireless dök upp i recensionshögen så blev jag nyfiken på hur denna budget-variant skulle stå sig.

När jag plockar upp laddasken ur kartonger så känner jag direkt att den känns väldigt lätt och plastig. Hörlurarna i sig är ganska stora och ”klumpiga” och när jag sätter in dem i öronen så är passformen inte den bästa. Det känns som om de vill glida ut. De sitter däremot kvar och jag går in i telefonen och hittar parningen direkt. ”Connected” säger en trevlig röst och nu är det dags att börja testa.

Först ut så kör jag i sedvanlig ordning The Other Side från The Greatest Showman, som är min go-to-testlåt. Ljudet är faktiskt riktigt imponerande! Det är inte samma tryck i basen som i Indy ANC-lurarna, men det är kraftigare bas än i nuvarande referenslurarna. Ljudet i övrigt är däremot inte lika rent som helhet och när man vrider upp volymen lite så skär diskanten. Men med tanke på prisklassen så är ljudkvalitén ändå med beröm godkänd.
Nästa steg är att ringa en vän och det gör jag. Ljudet i lurarna under tal är behagligt och rent. Min röst hörs bra till den jag pratar med utan att den för den sakens skull förstärker allt annat runt omkring. Så som handsfree är Jib True Wireless riktigt bra. Batteritiden är imponerande 22 timmar och det stämmer faktiskt rätt väl med verkligheten, då jag använt dem både för musik och i långa samtal och batteriet höll utlovade antalet timmar.

Precis som med storebror Indy ANC så är det knappar på båda lurarna och systemet på pappret är ganska smart, men fungerar i praktiken väldigt dåligt. Till exempel så är det två klick på vänster lur för att sänka ljudet – men är du inte tillräckligt snabb så pausas musiken istället eller så klickar du fel så assistenten kopplas in. Till skillnad mot Indy ANC så är det heller inga touchknappar på Jib True Wireless, utan fysiska knappar. Problemet är att knappen sitter så att du trycker luren inåt i örat när du klickar vilket är både obehagligt och irriterande. Knapparna är allt annat än lätta så du måste därför trycka ganska hårt.

Jag använde Jib-hörlurarna när jag sprang intervaller och då fick jag trycka till dem in i örat precis innan varje omgång för att vara säker på att de inte ramlade ur. Detta är kanske inte är ett problem för alla er där ute, det är lite beroende på hur dina öron är uppbyggda, men passform är generellt en väldigt individuell egenskap på true wireless.
Sammanfattningsvis så är Jib True Wirleess från Skullcandy med sina skavanker ändå extremt prisvärda TWS-hörlurar, med fint ljud och bra funktioner i sin prisklass. Så de är helt klart värda en rekommendation.
This post is also available in English: Review: Skullcandy Jib True Wireless (TWS).
Så här sätter vi betyg på SensesVanliga frågor och svar
Hur är ljudkvaliteten och basen i Jib True Wireless?
Jib True Wireless har en kraftig bas och imponerande ljud för sin prisklass på 550 kr. Däremot är ljudet som helhet inte helt rent och diskanten skär när volymen skruvas upp.
Fungerar Jib True Wireless bra för röstsamtal?
Ljudet under samtal är behagligt och rent, och rösten hörs bra för motparten utan att omgivande ljud förstärks.
Hur lång är batteritiden på Jib True Wireless?
Batteritiden är 22 timmar, vilket räcker för både musiklyssning och långa samtal i praktiken.
Hur fungerar knapparna på hörlurarna?
Hörlurarna har tröga fysiska knappar som trycker luren obehagligt inåt i örat vid användning. Det är även lätt att klicka fel mellan volymkontroll, paus och röstassistent.
Sitter hörlurarna stadigt under träning?
Lurarna är ganska stora och kan kännas som att de vill glida ut, vilket krävde att de trycktes till i öronen före intervallöpning.