Recension: The Elder Scrolls Online – Elsweyr

När jag var tio bast så fick jag för första gången höra talas om något som hette Drakar och Demoner; det blev början på en livslång kärlek till rollspel. Tyvärr så var det länge sedan som jag haft tillfälle att spela den klassiska varianten med tärningar, papper och endast färdas till en annan värld via min fantasi. Så tills dess att jag lyckas sy ihop nya rollspelskvällar så har jag fått nöja mig med att spela dem i digital form. Favoriten har alltid varit Fallout-serien, men jag har hela tiden sökt efter något mer Fantasy-betonat, som påminner mer om Drakar och Demoner.

Jag testade lite Elder Scrolls III – Morrowind till den allra första Xbox:en, men fastnade aldrig riktigt. Det var först nu, inför den här recensionen som jag verkligen fick ögonen för Elder Scrolls Serien. The Elder Scrolls Online: Elsweyr släpptes första gången redan 2014 och det är en av de få saker som är negativt med det hela, eftersom grafiken utvecklats en del på dessa fem år och det finns tyvärr en hel del buggar kvar i form av clipping och glitchar. Såsom till exempel när jag står i en stad och vänder mig om och hela staden blinkar bort och jag står helt plötsligt på ett fält… Det gör att man tappar ganska mycket känsla. Sen tycker jag inte om stridssystemet: figurerna du slåss med rusar fram och står mitt i ditt ansikte medan de hugger dig – det är verkligen ingen avancerad stridsteknik man besitter utan det är slå, och slå tills skurken förhoppningsvis dör före dig.

Parera och ducka är inte så avancerat som jag skulle vilja. Du har dina olika krafter som du kan använda under striden, vilket förhoppningsvis leder till att du vinner. Det är bra att man kan skifta mellan första- och tredjepersonsvy, jag föredrar det senare då jag känner att jag har mer kontroll över min avatar. 

Nu har jag öst ur mig det som stör mig, över till det som fungerar. Det här är ett så massivt spel att om man vill spela igenom varenda quest så har du 100-tals timmar gameplay framför dig och det utökas hela tiden med nya expansioner. Online-läget är kul då du kan samla ihop ett gäng för att attackera en starkare fiende, såsom till exempel drakarna som är tillbaka. En helt ny klass finns med i denna expansionoch det är att du kan bli en Necromancer och därmed väcka de döda till liv. Att ha en egen zombiearmé är inte fy skam när man ska ge sig på sina fiender. 

Du kan välja om du vill spela ensam eller med andra, det finns ingen av de nackdelar med att spela ensam, som det kan finnas i en del online-spel. Som exempelvis Fallout 76, som tyvärr blir lite tradigt och tomt när man spelar det ensam.

Det är verkligen inte tomt när du spelar The Elder Scrolls Online: Elsweyr. Det är fullt av spelare överallt och ibland får man nästan känslan av att man behöver ta en kölapp för att kunna prata med en karaktär som har info till din quest. Jag nämnde ovan att grafiken känns daterad men på plus sidan är att spelet flyter på sanslöst fint och det är extremt korta laddtider på redaktionens Xbox One X och presterade väldigt liknande resultat på vår PS4 Pro.

Sammanfattningsvis så är jag helt klart ett fan av The Elder Scrolls Online: Elsweyr. Jag har stora förväntningar på  The Elder Scrolls VI, som skymtar på horisonten men i skrivande stund fortfarande inte fått ett releasedatum. Men tills dess så syns vi Khajiiternas värld och jagar lite drakar ihop så håll utkik efter en stor Nord som heter Muhletod. 

This post is also available in English: Review: The Elder Scrolls Online – Elsweyr.