Hem » Film & TV » Voodoomagi, sleaze och satanisk mjukporr i Sveriges enda erotiska rysare

Voodoomagi, sleaze och satanisk mjukporr i Sveriges enda erotiska rysare

av Thomas Nilsson

”Sverige – mer porr, mer självmord, mer alkoholism och mer gonorré för varje år”. Det kunde man läsa på demonstranternas plakat på Londons gator när Ur kärlekens språk (1969) gick upp på biograferna. En banbrytande film med par som jökade med varandra på riktigt framför kameran och som kom att bli en viktig ingrediens i 70-talets sexuella frigörelse.

Egentligen har jag ingen närmare relation med Torgny Wickman (1911-1997). Förutom En natt på Glimmingehus (1954) med Edvard Persson som jag såg på teve när jag var barn är det först på senare år som jag på allvar upptäckt och kommit att uppskatta en del av hans filmer. Wickman bodde med sin familj på den sörmländska landsbygden. I hemmet var sexfilmsinspelningar, fester och ideologisk propaganda en del av vardagen. Men han gjorde mer än bara informationsfilmer, socialreportage och komedier. Han är regissören, manusförfattaren, fotografen, och låttextförfattaren bakom mjukporrklassiker som Kyrkoherden (1970), Anita – ur en tonårsflickas dagbok (1973) och Ta mej i dalen (1977). Även när Wickman gjorde film i andra genrer missade han aldrig ett tillfälle att visa lättklädda brudar och nakna bröst – som i Sveriges enda erotiska skräckfilm, Skräcken har 1 000 ögon (1970), som nu släppts på Bluray, digitalt nyrestaurerad av Svenska Filminstitutet.

Wickman skrev manus till Skräcken har 1 000 ögon tillsammans med producenten Inge Ivarson. Storyn bygger på Wickmans egna erfarenheter från tiden när han växte upp på en prästgård i Resele vid Ångermanälven. Filmen är också delvis inspelad på plats i prästgården. Interiörscenerna filmades i Europa Films studios i Sundbyberg. Hans Wahlgren spelar den unge prästen Sven. Hans fru Anna (Anita Sanders) är gravid och har en massa hyss för sig. Sanders filmade mest i Italien, bland annat med Pier Paolo Pasolini, Federico Fellini och Tinto Brass. När Sven ordnar så att Annas väninna Hedvig (Solveig Andersson) ska komma på besök och hålla Anna sällskap skiter det sig ordentligt. Hedvig har ristat ett kors i ett finger och blivit bundsförvant med Satan själv. Nu har hon fått djävulska krafter och ställer till med spökerier och mystiska dödsfall i prästgården. Kläderna åker av och hemskheterna har ofta sexuella övertoner – men vad annat hade man förväntat sig med Torgny Wickman som regissör? Katastrofen ligger på lut när djävulens prästinna iscensätter en erotisk djävulsmässa. Och innan ortsbefolkningen hinner varna myndigheterna brinner prästgården upp. –Wickman propsade ju på att skådespelerskorna skulle skära sig på riktigt i tummen i bild! Det står till och med i hans manus som vi har. Det säger Rickard Gramfors på Klubb Super 8 som gett ut filmen, nu med flera scener från negativet som aldrig var med när filmen gick på bio.

Skräcken har 1 000 ögon hade premiär runt om i Sverige den 28 september 1970. Konstigt nog gick den inte upp i Stockholm förrän i december 1973. –Filmen var censurerad, men inte av Statens Biografbyrå, säger Rickard. –Jag tror filmdistributören själv klippte i vissa scener som dom tyckte var för magstarka.

På Bluray-utgåvan finns även en videoessä om Solveig Andersson. I den berättar Rickard Gramfors att hon blev tokkristen mitt uppe i karriären, hoppade av och sadlade om till författare, poet och ståupp-lyriker. Innan dess hade hon hunnit göra filmer som Dagmars heta trosor, Swedish Wildcats (1972), Thriller – en grym film (1974) och Sängkamrater (1975). Ett inhopp i teveklassikern Raskens (1976) hann hon också med. –Solveig berättade för mig om sin frälsning och beklagade sig över sin karriär. Hon försökte också (förgäves) stoppa Skräcken har 1 000 ögon från att släppas på nytt, säger Rickard. Hans korrespondens med skådespelerskan finns också med som bonusmaterial, uppläst av en kvinnlig AI-röst. Solveig avslöjade också för Rickard att det hade kunnat sluta illa för henne under inspelningarna av Skräcken har 1000 ögon. –”Jag kunde jag ha brunnit upp, då jag stod med en brinnande peruk. Den var ju livsfarlig! Sexscenerna där är mycket pinsamma – speciellt kvinnornas förhållande! Usch! Men han var mycket för den sortens förhållanden, Torgny Wickman”, berättade hon.

Solveig medverkade även i den japanska Nikkatsu-rullen Droppar av honung. –”Akira Kato hette regissören. Den har jag inte heller sett. Jag minns bara att jag var invirad i en filt i ett gammalt rivningshus som jag dagen efter fick reda på att en man legat död i. Sen satt jag i en släde i ett fjällandskap mot soluppgången med varghundar som körde mig. Att man överlevde. Kallt var det! Antingen frös man eller så svettades man – för övrigt väntade man. Det känns lite konstigt att rota i det gamla för jag har som sagt lagt allt detta i glömskans hav så jag är lite ute på förbjudet fiske”, avslöjade Solveig för Rickard. –Fast varghundarna vete fan var hon har fått ifrån. Det var väl en häst, skrattar han.

Kritikerna var inte överdrivet imponerade.Skräcken har tusen ögon visar otroligt nog att botten inte var nådd … skulle möjligtvis i någon driven lustspelsregissörs händer kunnat ha blivit ganska rolig … om man gillar buskis och dåliga manus”, skrev Karl-Erik Brossner i Sydsvenskan efter premiären. Och fortsatte; ”Resultatet, ja, de naturreaktioner man under premiären kunde märka på filmens utsvävningar i blågula och dolska ögonkast var, förutom gäspningar och fotskrap, några generade fniss under de hemskaste scenerna. Klarare underbetyg av publiken kan man knappast få.”

”Även om filmen annonseras som en studie i skräck, sex och magi, så blir den bara en studie i inkompetens”, tyckte Hans Schiller i Svenska Dagbladet. ”Regissör Wickman har själv knåpat ihop manus och som det verkar på aktörernas vilsna blickar och historiens absoluta brist på idé och logik har det skett på små lappar framför kameran.” Man kan undra om GP:s utsände Monika Tunbäck-Hanson själv kunde hålla sig för skratt i salongen: ”Det enda märkliga är egentligen att skådespelarna kunnat hålla sig allvarliga. Måhända är det sånt man kan för pengarnas skull.” Men dom har ju fel allihop. Skräcken har 1 000 ögon är svensk sleaze som bäst. Bisarrt, knasigt och förvirrat spännande när Gasljus möter Omen i en underhållande mix av satanisk lesbo-sex, avhuggna krypande armare, suggestiv musik och tät giallo-stämning.

Annons

Missa inte detta

Lämna ett svar

[script_19]

Denna webbplats använder Akismet för att minska skräppost. Lär dig om hur din kommentarsdata bearbetas.