(Spana in vår videorecension av Burnout Paradise – Remaster ovan, där vi även visar gameplay från själva spelet!)
Burnout-spelen har varit oerhört stilsättande under för-förra generationens konsoler (PS2 och Xbox). I en tid då tongivande spel som Gran Turismo fick allt att gå mot realism och ”äkta” bilsimulatorer, så körde Burnout gasen i bott åt motsatt håll på enkelriktat – full-on arkadracing, där aggressivt bildrullande till och med uppmanades och gav bonus. Burnout Paradise är det sjunde och egentligen ”nyaste” spelet i serien då det kom 2008 (ändå tio år sedan…) och var det första spelet som hade en slags öppen värld och online-funktionalitet.
Före och efter.
Nu är det här igen i remastrad version till current gen-konsolerna PS4 och Xbox One samt PC. Åldern och effekterna känns såklart av, men spelet har fått höjd upplösning (upp till 4K på Xbox One X) och grymt stabil frame rate. En annan sak man lyckats förbättra är styrningen, den är verkligen silkeslen och responsiv som aldrig förr. Guns ’n Roses tidsenliga ”Paradise City” maler på i bakgrunden och med tanke på timingen med release av Speilbergs Ready Player One, så känns Burnout Paradise ändå som retro på ”rätt sätt”, lagom förbättrat, mest likadant som man minns det och värt den rimliga prislappen.
Sen önskar vi oss såklart favoriten: Burnout 3: Takedown, som är redaktionens (och många andras) favorit i serien i remastrad version. Vad säger ni, EA och Criterion?
This post is also available in English: Review: Burnout Paradise – Remastered.
Så här sätter vi betyg på Senses