Vi reder ut ett av världens mest felanvända uttryck.

Odds är ett ord, eller begrepp, som används för sannolikhet och har något olika definition beroende på ifall man talar om vadslagning eller matematisk statistik (”lögn, förbannad lögn och statistik”, som Mark Twain sägs ha yttrat, men som det finns en hel dokusåpa kring vem som egentligen ska ha sagt).

Inom statistiken anger oddset hur troligt det är att en händelse inträffar – ju högre siffran (oddset) är, desto mer osannolik är utgången. Inom vadslagning beskriver oddset proportionen mellan vinst och insats. Så ett odds på 3,4 innebär att du får 3,4 gånger pengarna (din insats), om resultatet slår in. Sen kan diverse bonuskoder också förbättra eller säkra ditt resultat, vilket erbjuds bland annat av Bet365.

odds

Ofta hör man folk utrbrista ”Vad är oddsen för det? Inte höga!” när något väldigt oväntat eller osannolikt inträffar. Det är såklart helt fel – eftersom att oddsen inte skulle vara höga innebär logiskt nog att de är låga, vilket = matematiskt sannolikt. Felanvändandet kommer nog från ”en på miljonen”-uttrycket, där 1 på 1 000 000, eller mer korrekt 1 000 000 till 1 innebär att du får en miljoner gånger din insats, alltså ett helt astronomiskt osannolikt odds.

Någon som använde begreppet rätt var Zlatan Ibrahimovic, som många hoppades på skulle materialisera sig på plan i VM 2018, trots att han slutat. När Zlatan blev delägare i ett spelbolag blev detta helt omöjligt och då han fick frågan av en reporter ”vad är oddsen att du kan vara med i landslaget?” så svarade stjärnan, helt korrekt ”skyhöga” (alltså helt osannolika) vilket av många, besvikna läsare tolkades som ”bra chans”.

Finns det säkra odds?

Kort svar: nej. Annars skulle alla vinna jämt på ”säkra odds” och resultat skräller hela tiden. Odds räknas fram av ”experter” som tar in mängder med data och faktorer. Om vi snackar odds inom exempelvis fotboll så bedömer man, bland annat: lagets form, motståndarnas nivå, vart man spelar (hemmapublik eller borta?), tidigare inbördes möten, hur laget gått hittills, om något oväntat nyligen hänt etc etc. I förlängningen gynnar oddsen i princip alltid ”huset”, alltså den som sätter oddsen, annars skulle man snabbt gå i konkurs då man betalar ut mer pengar än man får in. Samtidigt måste oddset kännas tillräckligt attraktivt för att man som spelare ska vilja satsa pengar på det – ett odds under 1,5 känns exempelvis som väldigt sannolikt att det går in, vilket i så fall endast skulle ge dig 50% på din insats, medan om motståndaren skräller förlorar du 100% av din insats och huset tar in det dubbla mot vad de skulle betala dig. Ett odds på 3 eller högre anses av många börja bli ”svårt” men intressant, då sannolikheten endast bedöms som 1 på 3 (33%), men vinsten å andra sidan är att du tripplar dina pengar.

Samtidigt är spänningen med odds att de inte är vetenskap eller absoluta sanningar. De är förvisso matematiska fakta (om vi snackar statistik), men även där beror ju oddset – eller koefficienten som det så vackert heter – på hur och vad man faktiskt mätt. ”Allt går att bevisa med statistik”, sägs det ju.

Ett klassikt exempel på ett odds som var otroligt – under en mycket, mycket kort stund -var när spelbolagens experter skulle bedöma odds på vinnaren av svenska Melodifestivalen 2009. En opera-poplåt dömdes direkt ut potentiell jumbo (”såna vinner ju aldrig Mellon”) och ett tag låg Malena Ernmans La Voix på tvåsiffriga belopp mot insatsen (ryktet säger närmare 100 gånger pengarna). La Voix vann ju som bekant hela den svenska tävlingen och så fort hon kört sin deltävling och oddsmakarna såg responsen så toksänkte man såklart oddset direkt. Men den som hade satt en tia ”på skoj” innan allt drog igång kunde alltså räkna hem nästan en tusenlapp.