TL;DR
A Tale of Synapse: The Chaos Theories är ett retrodoftande plattformsspel med snygg grafik och korta laddningstider. Spelet utmärker sig genom möjligheten att växla mellan dimensioner och styra två olika karaktärer, även i samarbetsläge. Pusslen blir dock snabbt tjatiga på grund av för enkel huvudräkning. Titeln passar utmärkt för korta spelsessioner på Switch, men bör undvikas av spelare som söker djupa eller matematiskt krävande utmaningar.
Retro-doftande plattformsspel finns det hur många som helst på marknaden just nu, men A Tale of Synapse: The Chaos Theories stack ändå ut i högen med recensionsexemplar, tack vare sin spejsade look och grafik.
Våra avatarer är Sci och Néro som vi styr genom mängder av banor fyllda av karaktärer och kluriga pussel. Det gäller att använda logiskt tänkande och en hel del huvudräkning för att ta sig igenom de olika utmaningarna.
Du styr Néro med de primära knapparna och sen kan du på ett smidigt sätt styra Sci, som kan flyga och kan därmed ta sig till ytor som Néro inte når. Det går även att spela i Co-op med en vän och då får spelare två styra Sci. Kul grepp som får mig att minnas ett av mina gamla favoritspel på Atari 1040STE som hette Wizball där du styrde katten i vissa sekvenser för att hjälpa huvudkaraktären.
Sci kan lyfta saker och lägga dem i olika behållare för att kunna öppna dörrar och nå nästa nivå. Det går även att byta mellan olika dimensioner där du kan få fler ledtrådar om hur du löser ett visst pussel.
A Tale of Synapse: The Chaos Theories har en väldigt snygg men ändå enkel grafik och spelet funkar lika bra på din Switch i dockat som i bärbart läge. Det finns inga laddningstider att tala om och det här är ett perfekt spel att plocka upp en stund medan du väntar på bussen eller har tråkigt mellan två möten.
Det enda jag kan känna är negativt är att många pussel bygger på vanlig, enkel huvudräkning och det är inte särskilt svårt för mig att lösa dem. Det känns lite enkelt i pusselväg. Sen är det väl jättebra att ett spel lär en att räkna, men när det blir för mycket så blir det snabbt tjatigt om det inte är i pedagogiskt syfte.
Sammanfattningsvis så är A Tale of Synapse: The Chaos Theories ett annorlunda plattformslir, som har en unik look och till största delen kul pussel men tyvärr blir det hela bitvis tjatigt. Oavsett så är ändå spelet helt klart värd en rekommendation.
This post is also available in English: Review: A Tale of Synapse – The Chaos Theories.
Så här sätter vi betyg på SensesVanliga frågor och svar
Hur fungerar spelmekaniken och kontrollerna?
I A Tale of Synapse: The Chaos Theories styr du Néro med de primära knapparna medan den flygande Sci kan nå svåråtkomliga ytor, lyfta föremål och hjälpa till att lösa pussel via dimensionsbyten.
Går det att spela tillsammans med en vän?
Spelet erbjuder ett co-op-läge för två personer där den andra spelaren tar kontroll över den flygande karaktären Sci.
Hur presterar spelet på Nintendo Switch?
Spelet fungerar lika bra i dockat läge som i bärbart läge på Nintendo Switch och saknar laddningstider att tala om.
Hur är svårighetsgraden på pusslen?
Många pussel bygger på vanlig och enkel huvudräkning, vilket gör dem enkla att lösa och emellanåt tjatiga på grund av den låga svårighetsgraden.
