Alla som rör sig med kämpande konstnärer vet ganska snart vilka hak man får mest för pengarna på. Vare sig det är starköl för 19:- eller gratis ”after work”-buffé mellan kl 16-20, så kan du räkna med att hitta en stor andel musiker, studenter, skådespelare och allmänna bohem på dessa ställen (som tyvärr tenderar att bli kortlivade). På Södermannagatan 27, mellan Medis och Skanstull, låg ett hak som hette Hakkamui. Helt OK asiatisk mat, med det ständiga dragplåstret ”99:- för tre små rätter och en stor stark”. Inte illa. Tyvärr gick det i kånken, precis som nyligen nedlagda sunkhaks-klassikern Söderport (vid Liljeholmsbron). I Hakkamuis ställe har ett nytt steakhouse öppnat som kallar sig för Zula Bar. ”Züla” ska enligt deras hemsida vara ett grekiskt/turkiskt (troligtvis inte cypriotiskt!) ord och betyda ”gömställe” eller ”hemlig plats”. Och ägarna till Zula Bar har varit ganska hemliga med sina rykande heta öppningserbjudanden.

Inredningen är ett mellanting mellan "mysig" och "julig"

Första veckorna slog de på stort med trerättersmiddag inklusive starköl/vin för 179:- (japp, du läste rätt). Detta skulle ha gällt hela våren, men har redan förändrats till ”tvårättersmiddag söndag-torsdag för 125:-” (vilket också är en mycket bra deal). Men mest oslagbart av allt är deras luncherbjudande – 50 (femtio!) kronor för riktigt schyssta portioner fisk (lax), fläsk (noisette, biff) och vegetariska alternativ. Har vi någon som är gammal nog att minnas när lunchen i Sverige kostade 50 kr? Själv minns jag bara att jag inte var särskilt gammal…

Maten i sig är bra, om än inte spektakulär så i alla fall väldigt prisvärd. Mozzarellasticksen smakar bra (men är för få – bara två stycken!), den friterade scampin på en brödbit är kanske bästa förrättsvalet. I trerättersmiddagen ingick nachos med dipp och det smakade som det brukar i bättre barer (går ju inte att göra SÅ stora variationer på ämnet. Plus för att guacamolen känns fräsch och ”hemlagad”). På varmrättsfronen är det mesta väl godkänt, ryggbiffen var saftig och precis lagom stekt, svärdfisken smakade härligt grillad ”kötttfisk” (med minuset för att det kändes lite snålt tilltaget) och även den örtmarinerade kyckligen är ett säkert kort om du ska satsa på erbjudandemenyn. Personligen är jag ingen diggare av glass men vaniljglassen med chockladsås gick ned helt utan bekymmer.

En typisk Zula Bar-portion. Inte så illa, lunchen ser liknande ut

Så är Zula Bar en kulinarisk upplevelse? Nja, det är kanske att sträcka sig lite långt att säga det. Gondolen och Texas Longhorn är det för mig. Men det är tämligen ohotat när det gäller värde för pengarna. Så här bra och mättande mat får du inte någon annan stans för samma pris på söder i Stockholm iaf. Kvällens öl på flaska, Budweiser, är inget öl jag sätter på min topp 20 men det duger till käket (30 kr/flaskan) och är du törstigare finns Falcon på halvliters-tapp för 39:-, vilket också måste ses som humant.

Jag har en stark känsla av att det kan bli ett gäng luncher på Zula framöver. Frågan är bara när (för det är en fråga om när) de höjer priserna – kan de stå sig kvar i konkurrensen genom att konkurrera på pris?