Det känns som om regissören Bryan Singer på något sätt började sin karriär på toppen. Efter två, mindre kända filmer, så slog han igenom med dunder och brak med den, numera klassiska, De Misstänkta (The Usual Suspects). Sen försökte han sig på ångestladdat nazi-drama med Ian McKellen i Sommardåd (Apt Pupil) med ganska liten framgång, för att åter nå viss uppmärksamhet med de två första X-Men-filmerna. Men sen tackade han nej till att regissera trean till förmån för den långtråkiga Superman Returns (som IMDB påstår har en uppföljare på gång 2011…). Sen dess har det varit ganska tyst om Mr Singer, fram till förra året då det rapporterades att han regisserade en ny film, med Tom Cruise i huvudrollen, baserad på den verkliga händelsen där högt uppsatta Nazister försökte ta livet av Adolf Hitler i ett attentat.

Förväntningar styr upplevelsen - Valkyria är överraskande bra

Det har stått spaltmeter i skvallerpressen om inspelningen, alltifrån ”kontroverserna” i Tyskland över Cruise Scientolog-koppling, till dödsolyckor under inspelningen och kritik från familjen von Stauffenberg (Cruise porträtterar nämligen Överste Claus von Stauffenberg, något han bl a är för ”kort”  för, enligt familjen). En trailer, som väckte visst intresse med sina mäktiga bilder, lyckades ändå inte övertyga mig om att Singer kunde göra särskilt mycket av en historia som på pappret är så odynamisk som denna (det är ju få som inte vet hur Hitler dog). Men med Tom Cruise i spetsen och en hel dröse duktiga biroller så lyckas faktiskt Valkyria (Valkyrie) nagla fast en i biostolen i de två timmar den håller på.

Handlingen är enkel, även om namnen är många till antalet (en imponerande birollslista består bl a av Tom Wilkinson, Terrence Stamp, Kenneth Branagh, Bill Nighy och Eddie Izzard), men det hela hålls tätt ihop av huvudrollsinnehavaren, Tom Cruise. Det är ingen hemlighet att jag är stort fan av Tom Cruise arbete, men jag kan med handen på hjärtat säga att han känns självklar även här. När jag först såg bilderna på honom, i naziuniform och med lapp för ögat tyckte jag det kändes lite…tja, fånigt, uppriktigt sagt. Men killen levererar, som så många gånger förr och ger filmen en spänning och en nerv med sin rolltolkning av den heroiske översten som bestämt sig för att rädda Tyskland och världen ifrån Hitler.

The original and Cruise

The original and Cruise

Oavsett faktisk historisk exakthet och Cruise egentliga likhet med den riktige Stauffenberg (som jag tycker verkar helt OK av bilderna att döma), så är Valkyria helt enkelt en spännande thriller, som man verkligen vill se hur den slutar (även om man ju ”vet” det, men det hindrar ju t ex inte Titanic och otaliga Jesus-filmatiseringar från att vara fängslande). Det känns som Singer hittat formen igen, det tog ett par år men revanschen är desto större med en film som känns tät, enormt påkostad i fråga om scenerier och dekor samt för det mesta väldigt välspelad.

Ett biobesök rekommenderas, även om du nog bör undvika de allra ”ungdomligaste” biograferna (där Cruise tenderar att ha stor fanbase, särskilt bland ”balla” tonårskillar som har svårt att hålla sig tysta när de ser honom i bild). 4/5