Veckans HISS

Man blir stolt när man tittar tillbaka på dvdforum.nu och inser att man varit med och dragit igång något så betytt så mycket för så många filmfans, över hela Sverige. I helgen var det medlemsträff i Alingsås och det var en 15 personer från forumet som samlades, i sällskap av mig, medgrundaren Andreas Selstam och nya chefredaktören Anton Bjurvald. Det snackades film, anordnades roliga lekar och tävlingar och jag fick nöjet att nervöst tala om mina år som filmskådespelare. Visar sig att första filmen jag spelade in 2002, Camp Slaughter, har en ganska stor fan-base på forumet. En av killarna, medlemmen “joakim!” hade med sig filmen och bad mig signera den. På köpet fick han en klassisk fan-bild med nya Colgate-leendet av Christian Magdu.

Stort tack till medlemmarna Darya Mokre och Rickard Eklund som anordnade träffen och givetvis stort tack till alla som var där och gjorde den till vad den var!

Veckans DISS

Det har stötts och blötts förut, men attityden hos vissa Stockholms-restauranger börjar verkligen bli oroande irriterande. Jo, jag vet att många ställen är populära och “omöjliga” att få ett bord på lördag kväll, om man inte förbokat. Men om två kunder kommer in, ser ett tomt bord och väntar på att få sätta sig så kan väl någon ur personalen möta dem och säga hur det ligger till? Ett “hej, välkomna, har ni bokat?” räcker absolut. Istället står man där som ett fån och blir i princip igonrerad och får till slut hugga tag i en av de anställda och fråga “ursäkta om vi stör, men vi är två personer som skulle vilja äta?”. Även på “alternativa” Söder har detta okynnes-uppförande spritt sig och man inte direkt sugen på att gå tillbaka till ett ställe där man en gångs bemötts så nonchalant (i detta fall restaurang Dado, på Tavastgatan). Skärpning!

Bio är dött. Eller iallafall döende, om man ska tro klagokören. Siffrorna dalar, mycket pga piratkopiering, hävdar experterna. Samtidigt ökar dvd- och blu-ray-försäljningen (hemunderhållning) – år efter år. Jag tror förklaringen till raset för bio är en helt annan: bio har stannat av. I takt med att priset har höjt så har upplevelsen inte höjts i jämnhöjd med prishöjningen. Kan du, ärligt talat, säga att bio idag är stor skillnad mot bio för 15 år sedan? Sure, THX och Sony-ultra-super-duper-hurdy-gurdy-surround till trots – bio har ändå inte utvecklats i takt med övriga världen. Medan hemmabio numera erbjuder 70″ FullHD-bild med 7.1-ljud i okomprimerat format, så finns det fortfarande biografer – såsom Victoria i Stockholm – som erbjuder 90″ DLP-projektorbild (med tillhörande regnbågseffekter) och stereoljud – och dessutom tar 85 kr för besväret. Något är ruttet i den danska staten…

Stockholmare ser ned på Göteborg. Jo, så är det. “Ett demensboende för gamla fiskare” lär någon ha sagt. Men ändå är det just Götlaborgarna som har fått SFs hittills bästa biosatsning; Bergakungen. Denna biograf är i sig inte något revoltionerande, med sina 16 små salar, men det är en sal – VIP-salen, som kan ha nyckeln till bios framtid.

Bergakungens VIP-sal

För det är inte gratis att gå till VIP-salen på Bergakungen – denna 18-årsbegränsade, med av parkettgolv tillyxade salong. Nope, 185 kr kostar det minsann. I det ingår en värd som tar emot i ett speciellt rum – VIP-rummet, där du hänger av jackan och bjuds på en drink (utan alkohol) samt tilltugg i form av snacks och godis. På väg in till salongen får du obegränsat med popcorn och dricka (utan alkohol, förståss). Så, vad är det som är så speciellt som du får för 100 spänn extra? Jo, en hel del. Förutom det trevliga bemötandet, känslan av att biokvällen blev en “speciell utevkäll (som en teaterföreställning med fördrink)” och tilltugg så får du även en publik som verkligen älskar film och inte stör det allra minsta. Värt 100 spänn extra? Det kan du ge dig fan på!

Så det är verkligen inte priset som är problemet på bio – VIP-rummet är hyfsat fullbokat de flesta dagar. Det är upplevelsen. Folk betalar gärna mer för bio än vad de gör idag – bara de får något speciellt för det. Ingen vill planera hela sin kväll efter en föreställning kl 18.15 och sen trängas med en massa stökiga kids som kastar popcorn omkring sig, för 85 kr. Det är det inte värt. Så ser man hellre filmen hemma, på bättre utrustning, och på egna villkor – utan att passa några tider. Två personer kan lätt väga upp kostnaden av en blu-ray-film (som du idag kan få för så lite som 110 kr på ex www.axelmusic.com).

Alltså, sluta skyll på nedladdning. Nedladdning är såklart moraliskt fel, men det är inte orsaken till bios tapp. Det är upplevelsen, i kombination med de undermåliga filmerna, som är problemet. Det finns en lösning – Göteborg har fått den. Hur länge dröjer det innan resten av Sverige hänger på?