Det har varit hårt slit men nu är äntligen nya versionen av min skådissajt, http://www.christianmagdu.com uppe. Sajten är ett sant internationellt samarbete med bl a indisk (och svensk-tjeckisk) grafiker, rumänska och svenska programmerare och iranska klippare. :)

Så, gå in och kika, klicka runt och kolla in massor med bilder och filmklipp, samt ha koll på de senaste nyheterna – bl a om kommande långfilmen Prinsessa och tv-serien Oskyldigt Dömd!

Ikväll kollar jag på Champions League-fotboll och hoppas min satsning på Man U går in.

FILM

Det finns en hel del bra releaser så här års, men givetvis ska du – som den filmfan du är – satsa på det senaste och läckraste på Blu-ray (för du har väl önskat dig en Playstation 3 i julklapp, eller köper en “till barnen”?).

Warner släpper två filmer som kan passa alldeles utmärkt att bänka sig med när första omgången julmat är över (du kanske ska hoppa över de 8 timmarna obligatoriska ”SVT-julaftonsklassiker” i år?). Den första, lite mer familjeanpassade, är Star Wars: Clone Wars. Det är en dator-animerad historia som ger lite mer kött på benen åt berättelsen om Anakin och Obi-Wan (som en mellanfilm till tvåan och trean skulle man kunna säga). Här får du bland annat återse gamla bekanta som Yoda, Mace Windu och Count Dooku, men även träffa nya ansikten i form av den kaxiga Padawan-lärlingen Ashoka och Jabba The Huts son. Snyggt, men bitvis lite stelt så detta ändå helt perfekt underhållning för hela familjen (särskilt om ni gillar Star Wars). 3/5

För de lite äldre eller härdade barnen så kan utgåvan av The Dark Knight med fördel avnjutas. Bild och ljud är i absolut toppklass, och även om jag hade mina reservationer mot filmen när jag först såg den, så kan man inte komma ifrån att det är två och en halv timme väldigt välgjord underhållning och riktigt bra inom genren. Att Blu-ray-utgåvan innehåller timtal med extramaterial är ju heller ingen nackdel. 4/5

Disney har varit skickliga att kapitalisera på julen och göra den till ”sin” högtid (ihop med Coca Cola). Pixars senaste film, Wall-E, finns nu ute på Blu-ray och ser – precis som väntat, helt makalöst bra ut (animerat och digital teknik har alltid hjärtat varandra). Personligen tycker jag filmen är välgjord och berörande, men lite hypad – det är inte ”världens bästa tecknade film” som vissa vill få det till (in fact tycker jag Råttatouille var bättre förra året) men det är helt klart en sevärd och väldigt söt film som kan passa alla med inte-alltför-cynisk-syn på livet och framtiden. 4/5

När vi ändå är inne på tecknat så bör du heller inte missa Paramounts sköna Blu-ray-utgåva av skrattfesten Kung Fu Panda. Bilden är som väntat – helt suverän, men vad som är extra kul är det helt fantastiska ljudet! Det engelska Dolby TrueHD-spåret låter verkligen ljudanläggningen jobba hårt och flera scener ur filmen är regelrätta referensscener (t ex när Tai Lung flyr från fängelset), som utmärkt visar på hur surroundeffekter bäst används när man har bandbredden att dessutom få dem att låta bra Enda minuset på utgåvan är att extramaterialet är lite skralt och saknar kortfilmen Secrets of the Furious Five, som jag sett fram emot. 4/5

SPEL

Julen och mellandagarna (och särskilts årets lyckligt infallande lång-ledighet) är också en alldeles ypperlig tid att komma ikapp på spelfronten. Personligen finner jag det svårt att få tid till 40-timmarsäventyren nuförtiden, men just denna ledigheten kan som sagt vara perfekt tid att komma till bukt med det och äntligen spela igenom det där Final Fantasy XII jag köpte förra året och inte rört. Ett spel jag däremot vet att jag kommer lägga mycket tid på är det kära återseendet med Prince of Persia, från UBI Soft. Det är ganska exakt 20 år sen det banbrytande originalet kom och efter att ha lärt mig bemästra det och klara det på under en timme (som var tidsgränsen) så föll jag aldrig för någon av prinsens efterföljande 3D-inkarnationer (även om jag hörde att Sands of Time var bra). Nu är han åter tillbaka i 3D, men denna gång utan undertitel. UBI Softs Montreal-studio har valt en ny approach med celshading-grafik (som jag älskar, då den ger en tecknad-fantasy-film-känsla) och ett system där du egentligen inte kan dö – varje gång du trillar ned för ett stup, eller förlorar i en strid så blir du ”upplockad” av din lojala följeslagerska Elika. Det kan låta för enkelt och rent av tråkigt – men tänk efter: effekten av det är ett mycket mer engagerande och sömlöst spel. Skulle du istället behöva spara och ladda om ständigt inför varje farofyllt uppdrag (och spelet är ju fullt av dödsföraktande akrobatik, där man inte helt sällan hoppar lite fel) så skulle det fullkomligt hacka upp spelupplevelsen. Nu får du istället flöde och kan koncentrera dig på storyn och att spela vidare. Och man vill verkligen inte lägga ifrån sig spelet! Det är inte världens svåraste spel, men så länge det varar är det en otroligt rolig upplevelse, som med fördel kan njutas i vänners och familjens glada sällskap. 5/5

Sällskapsspel hör ju också julen till. Förutom otaliga SingStar-versioner som kommit (ABBA, Boy band vs Girl Band och Disney, för att nämna de roligaste) så har Xbox 360 fått sin ”klon” Lips (som jag inte fått ett eget ex i tid att testa själv, tyvärr) och även filmfrågesport (som Edelman PR heller inte hunnit skicka, hrm hrm – börjar de lägga av sig?). Ett sällskapsspel som är en klassiker i ny tappning, till alla format, är EAs Monopol. Det klassiska affärsspelet har piffats upp med mini-spel och även snabbats upp i format, så det är lite mer fartfyllt. Inte för alla men värt att kika närmare på för folk födda på 80-talet eller tidigare samt har någon form av förhållande till brädspelet.

Du som tröttnat på gull-gull och sällskap och är 18 år (right), kan med fördel fördriva julfriden med Left4Dead (EA/Valve till Xbox 360 och PC). Det är en skön och extremt röjig Zombie-shooter med regelrätta horder av snabba zombies, som inte vill något hellre än att sätta tänderna i dig. Och du och dina tre vänner vill såklart inget hellre än sätta en kula i pannan på dem. Vill du ha mer stämning och mörker, men i lugnare tempo så kan du kika på det kusliga BioShock (Take2) till Xbox 360 och numera också PS3. Ett annat actionbetonat spel som hamnar någonstans mellan de två är Epics Gears of War 2 (Microsoft, Xbox 360) som på många sätt är en förbättring över den i mitt tycke bleka ettan (större banor, bättre flöde i spel och story samt multiplayer och co-op). 4/5 till alla spelen ovan.

Så, det var några underhållningstips för sena julshoppare! Det var också allt för i år på senses.se. Nu tar jag en välförtjänt jul- och nyårspaus från skrivandet och återkommer efter 1:a januari. Så vi ses ”nästa år” kan man väl säga. Till dess hoppas jag du får äta och dricka gott, lyssna på härlig musik (Spotify äger!), se massa bra film, spela massa bra spel, titta på vackra ting och inspirerande bilder och känna att livet är till för att levas och upplevas.

God Jul och Gott Nytt År till alla härliga läsare!

Bio är dött. Eller iallafall döende, om man ska tro klagokören. Siffrorna dalar, mycket pga piratkopiering, hävdar experterna. Samtidigt ökar dvd- och blu-ray-försäljningen (hemunderhållning) – år efter år. Jag tror förklaringen till raset för bio är en helt annan: bio har stannat av. I takt med att priset har höjt så har upplevelsen inte höjts i jämnhöjd med prishöjningen. Kan du, ärligt talat, säga att bio idag är stor skillnad mot bio för 15 år sedan? Sure, THX och Sony-ultra-super-duper-hurdy-gurdy-surround till trots – bio har ändå inte utvecklats i takt med övriga världen. Medan hemmabio numera erbjuder 70″ FullHD-bild med 7.1-ljud i okomprimerat format, så finns det fortfarande biografer – såsom Victoria i Stockholm – som erbjuder 90″ DLP-projektorbild (med tillhörande regnbågseffekter) och stereoljud – och dessutom tar 85 kr för besväret. Något är ruttet i den danska staten…

Stockholmare ser ned på Göteborg. Jo, så är det. “Ett demensboende för gamla fiskare” lär någon ha sagt. Men ändå är det just Götlaborgarna som har fått SFs hittills bästa biosatsning; Bergakungen. Denna biograf är i sig inte något revoltionerande, med sina 16 små salar, men det är en sal – VIP-salen, som kan ha nyckeln till bios framtid.

Bergakungens VIP-sal

För det är inte gratis att gå till VIP-salen på Bergakungen – denna 18-årsbegränsade, med av parkettgolv tillyxade salong. Nope, 185 kr kostar det minsann. I det ingår en värd som tar emot i ett speciellt rum – VIP-rummet, där du hänger av jackan och bjuds på en drink (utan alkohol) samt tilltugg i form av snacks och godis. På väg in till salongen får du obegränsat med popcorn och dricka (utan alkohol, förståss). Så, vad är det som är så speciellt som du får för 100 spänn extra? Jo, en hel del. Förutom det trevliga bemötandet, känslan av att biokvällen blev en “speciell utevkäll (som en teaterföreställning med fördrink)” och tilltugg så får du även en publik som verkligen älskar film och inte stör det allra minsta. Värt 100 spänn extra? Det kan du ge dig fan på!

Så det är verkligen inte priset som är problemet på bio – VIP-rummet är hyfsat fullbokat de flesta dagar. Det är upplevelsen. Folk betalar gärna mer för bio än vad de gör idag – bara de får något speciellt för det. Ingen vill planera hela sin kväll efter en föreställning kl 18.15 och sen trängas med en massa stökiga kids som kastar popcorn omkring sig, för 85 kr. Det är det inte värt. Så ser man hellre filmen hemma, på bättre utrustning, och på egna villkor – utan att passa några tider. Två personer kan lätt väga upp kostnaden av en blu-ray-film (som du idag kan få för så lite som 110 kr på ex www.axelmusic.com).

Alltså, sluta skyll på nedladdning. Nedladdning är såklart moraliskt fel, men det är inte orsaken till bios tapp. Det är upplevelsen, i kombination med de undermåliga filmerna, som är problemet. Det finns en lösning – Göteborg har fått den. Hur länge dröjer det innan resten av Sverige hänger på?

I september 2005 började Branbomm film spela in sin andra långfilm, Död vid ankomst. Den 31:a maj är det äntligen dags för premiär i Filmhuset i Stockholm. Produktionen är en independentfilm i action/thriller-genren och är producerad helt utan bidrag. ”Det man inte har i pengar, måste man ha i tid”, säger regissör och producent, Henric Brandt.

Trots den låga budgeten (100 000 kr) bjuds det på en rafflande biljakt och storslagna actionscener med en bred skådespelarensemble. De flesta är ganska nya inom filmbranschen men även mer etablerade skådespelare som Thomas Hedengran (”Jägarna”), Hanna Fred Ekman (”Skenbart”), Nathalie Söderquist (”Varannan vecka”) och Christian Magdu (”Beck -Guds namn”) har stora roller i filmen.

David, spelad av Samir El Alaoui (även kompositör), är med om en traumatisk upplevelse som blir startskottet för ett klassiskt hämnddrama. ”Död vid ankomst” är dock långt ifrån en vanlig film, då handlingen berättas på ett innovativt och överraskande sätt. Brandt beskriver filmen som en blandning av ”The Crow” och ”Total recall”.

Vill du vara med på premiären? Skicka ett mail till christian@senses.se och berätta varför, så kanske det blir du som får se filmen först av alla och sen vara med på den rekord-skapande efterfesten!

Datum: Lördag 31:a maj
Tid: Filmen startar 19.00, “förmingel” från 18.30
Plats: Biograf Victor, Filmhuset på Gärdet (T-bana Karlaplan, alt Buss)

Filmens officiella hemsida (med trailers i HD): www.dva-filmen.com
Produktionsbolag: www.branbomm.se