Man blir stolt när man tittar tillbaka på dvdforum.nu och inser att man varit med och dragit igång något så betytt så mycket för så många filmfans, över hela Sverige. I helgen var det medlemsträff i Alingsås och det var en 15 personer från forumet som samlades, i sällskap av mig, medgrundaren Andreas Selstam och nya chefredaktören Anton Bjurvald. Det snackades film, anordnades roliga lekar och tävlingar och jag fick nöjet att nervöst tala om mina år som filmskådespelare. Visar sig att första filmen jag spelade in 2002, Camp Slaughter, har en ganska stor fan-base på forumet. En av killarna, medlemmen “joakim!” hade med sig filmen och bad mig signera den. På köpet fick han en klassisk fan-bild med nya Colgate-leendet av Christian Magdu.

Stort tack till medlemmarna Darya Mokre och Rickard Eklund som anordnade träffen och givetvis stort tack till alla som var där och gjorde den till vad den var!

Veckans DISS

Det har stötts och blötts förut, men attityden hos vissa Stockholms-restauranger börjar verkligen bli oroande irriterande. Jo, jag vet att många ställen är populära och “omöjliga” att få ett bord på lördag kväll, om man inte förbokat. Men om två kunder kommer in, ser ett tomt bord och väntar på att få sätta sig så kan väl någon ur personalen möta dem och säga hur det ligger till? Ett “hej, välkomna, har ni bokat?” räcker absolut. Istället står man där som ett fån och blir i princip igonrerad och får till slut hugga tag i en av de anställda och fråga “ursäkta om vi stör, men vi är två personer som skulle vilja äta?”. Även på “alternativa” Söder har detta okynnes-uppförande spritt sig och man inte direkt sugen på att gå tillbaka till ett ställe där man en gångs bemötts så nonchalant (i detta fall restaurang Dado, på Tavastgatan). Skärpning!

Anton Bjurvald på dvdforum har satt ihop en säljande bild av mig som karaktären Kratos, i en eventuell filmatisering av God of War-spelen. En hårdare blick och en storleksmässigt förbättrad näsa á la Nicole Kidman i The Hours så snackar vi en konkurrent att räkna med.

Storyn börjar i ett tecknat sagoland, där Giselle (Amy Adams) drömmer och sjunger och sitt hjärtas prins (som visar sig vara James Marsden) endast för att få sina drömmar krossade av en ond drottning (Susan Sarandon), som skickar henne till en värld där det inte finns några “… så levde de lyckliga i alla sina dar”. Till vår värld, alltså, och då närmare bestämt New York. I det ögonblicket går filmen över till vanlig spelfilm, med såväl modernare New York-prinsar (i form av frånskilde enbarnspappan, Patrik Dempsey) till våra animerade hjältar, i köttslig form.

Generellt är det tacksamt att driva med historier och människor som tar sig själv på stort allvar och går “hela vägen”. Därför är det mycket enklare att parodisera än att skapa något eget, som berör. Förtrollad skojar mycket med den tecknade långfilmsgenren, men den gör det på ett geniunt gulligt och älskvärt sätt och eftersom filmen gör det konsekvent så blir det till slut oemotståndligt. Från regin av hur de tecknade figurerna beter sig i vår värld, till musiken – som är skriven av Alan Menken, mannen som tonsatt nästan alla moderna Disney-klassiker sen 90-talet, till de extremt väl utvalda detaljerna (kolla runt och lyssna, filmen kryllar verkligen av referenser och detaljer till Disney-klassiker, extramaterialet pekar ut en hel del åt dig).

Jag tror inte bara det gäller mig – men när man tittar på Förtrollad så kan man inte sluta le. Förutom att den är ganska rolig, välspelad och välskriven, så är det också – mitt i allt skojande och spexande – en film som är romantisk och blir som en saga “på riktigt”. Och det är en bravad! Amy Adams är oemotståndlig som sagoprinsessan Giselle, hennes spel och timing är verkligen så att man ser en tecknad figur av kött och blod. Den kvinnliga skaran tittare lär väl fastna för Patrik Dempsey (eller kanske James Marsden, som trots lite Disney-fjollighet bjuder på en pipa av Mario Lanza-slag).

Jag såg filmen på Blu-ray och det var grymt. Bilden fanns i princip inget alls att klaga på och ljudet, i Dolby TrueHD, kanske inte lever upp till förtexternas otroliga tryck och detaljrikedom, men det är lovande för kommande släpp. Förtrollad (Enchanted) markerar också Walt Disneys intåg med Blu-ray på den svenska hyrmarknaden. Har du inte köpt eller börjat kolla på Blu-ray ännu så rekommenderar jag dig verkligen att gå in på Blu-rayforum och läsa på, en sajt på svenska om och av Blu-rayförespråkarna (hårdvara och mjukvara). Vill du diskutera och fördjupa dig ännu mer är givetvis dvdforum det givna valet, där det mesta i Blu-ray-väg också recenseras.

PS I år är det dags att börja uppdatera Disney-samlingen igen, nu börjar nämligen klassikerna släppas på Blu-ray. Först ut i höst blir en ordentligt upprensad och uppiffad version av Törnrosa (Sleeping Beauty).