Från exekutive producenten Giullermo Del Toro (Pan’s Labyrinth, Hellboy) kommer en övernaturlig skräckis regisserad av Andrés Muschietti, som jag garanterar kommer att få dig att hoppa till (eller, som en kvinna i publiken mot slutet av filmen – skrika till innan något ens händer).

5 år i vildmarken lämnar sina spår

När Annabel (Jessica Chastain) och Lucas (Nikolaj Coster-Waldau) återfinner sina försvunna brorsdöttrar efter 5 år i vildmarken, blir det snabbt uppenbart att flickorna inte verkar ha klarat sig helt själva. De har haft en beskyddare, en ”förälder” de kallar MAMA. Och MAMA är inte helt lycklig över flickornas nya tillvaro i förorten…

En grej som jag verkligen gillade med MAMA är att det är en slags återgång till Sam Raimis och 80-talets gamla skräckisar. Här spenderas inte särskilt mycket tid på förklaring och backstory – vilket kommer uppfattas som bristfälligt av drama-fansen, men uppskattas av genre-diggarna. Filmen går ganska snabbt in i skräckens och mystikens värld. Det är högljutt, välklippt, tidvis grafiskt och läskigt. Men för varje skrämsel-effekt så måste intensiteten vridas upp och mot slutet får vi se så mycket av MAMA att ”hon” lite börjar tappa av sin effekt och kraft.

Ja, detta är ÄNNU en film med Jessica Chastain, som passar bra i mörkt hår

Är du diggare av läskiga skräckisar som inte slösar tid på drama och särskilt mycket förklaringar så är MAMA ett bra val för dig. (3/5)

MAMA har svensk biopremiär 3:e april.