Kan Halo Wars 2 blåsa liv i den krympande RTS-genren?

Det är nu ganska exakt åtta år sedan vi fick Halo Wars från Microsoft och Ensemble Studios, då till trotjänaren Xbox 360. Nu har turen kommit till Xbox One och PC, eftersom det är slut med Xbox-exklusiva lir från Microsoft. Å andra sidan låter cross-over dig spela på både PC och Xbox One med en licens, vilket kan vara väldigt smidigt. Denna gång är det strategirävarna från SEGA, Creative Assembly (Total War), som står för fiolerna. Frågan blir: Vad bringar Halo Wars 2 till bordet som vi inte sett förr?

halo wars 2

För dig som är obekant med Halo Wars så är detta alltså ett RTS – real time strategy – (realtidstrategi) som äger rum i det anrika Halo-universumet. Spartans, Ghosts, Warthogs och Coventants finns alla här och du som var med under RTS-spelens gyllene tidsålder på 90-talet (från Dune 2 till Command & Conquer) kommer att känna igen det mesta (eller för den delen, du som älskar e-sport á la StarCraft). På klassiskt RTS-manér ska du bygga baser, som du utvecklar med fler byggnader som i sin tur hjälper dig med resurser, nya stridsenheter och annat som kan vara väldigt användbart i krig. Halo Wars 2 innehåller ett cineastiskt berättat story-läge för en spelare, ett multiplayer-dito och något man kallar Blitz, där man helt enkelt köttar på med enheter via spelkort som man kan vinna (eller köpa för pengar) och går ut på att försöka klara sig kvar mot så många anfallsvågor som möjligt.

halo wars 2

Storyn är det som verkligen sticker ut i Halo Wars 2. Här finns mängder med sköna referenser till FPS-kvintetten och Microsofts nya satsning på extremt välproducerade mellansekvenser lär ge även de gamla mästarna Blizzard något att fundera på framöver. Storyläget utvecklar sig som en episodisk film och inte sällan får du begränsat med enheter, eller specialuppdrag att utföra för att komma vidare. Sure, det handlar mycket om att bygga och försvara en bas och inta fiendens utspridda intressepunkter också såklart, men det är skickligt ihopvävt och berättar en historia om en hårdför utbrytargrupp ifrån de onda Covenants som påminner som en slags enorma, aggressiva rymdgorillor (coolare än det låter i skrift, vi lovar).

halo wars 2

Mellansekvenserna i Halo Wars 2 är grymt bra.

RTS-spel har aldrig levt särskilt mycket på utseendet, det viktiga har varit snabbheten och flytet. Och det tar Halo Wars 2 verkligen fasta på. Allting rusar fram i silkeslen bilduppdatering. Enheterna är inte något under av avancerad grafisk design, inte heller explosionerna eller miljöerna, men det är mer än funktionellt och låter oss få kontroll blixtsnabbt över spelplanen och alla bränder man måste hoppa mellan att släcka. För det blir fort intensivt och frenetiskt.

Spelet har en föredömligt bra tutorial som är precis lagom lång (och ger bonus för att du spelar igen om den, så gör det!). Kontrollerna är så intuitivt gjorda som möjligt, men de tar ett tag att lära sig genom att komma ihåg alla snabbkommandon och genvägar på gamepaden, särskilt i stridens hetta. Detta är A och O att bemästrar, då RTS-spel inte ger i princip någon tid att tänka ut avancerade strategier och drag i förväg, utan allt måste ske simultant. Detta är tjusningen och adrenalinrushen, men också utmaningen med genren. Sen kan vi ju tycka att konsoler med dess handkontroller inte är det smidigaste och mest exakta alternativet, inte om man kan köra med mus och tangentbord (som proffsen) på exempelvis en PC (dock kan du numera även koppla in tangentbord och mus i din Xbox One). Men det fungerar. Det fungerar riktigt bra faktiskt – du behöver bara ha lite tålamod och träna att lära dig behärska allt så att det sitter i ryggmärgen.

halo wars 2

Utöver de vackra mellansekvenserna så bjuds vi också på undersköna Halo-symfonier i menyerna. Halo har sannerligen lyckats bygga upp ett eget universum sen det epokgörnade FPS-spelet släpptes i början på 2000-talet och det fortsätter att vårda detta ytterst väl, trots att de initiala skaparna – Bungie – lämnat skeppet för länge sen (de försöker istället skapa sin egen, nya FPS-following genom Activision med Destiny, som är bra men inte Halo-FPS-klass). Man får också beundra ljuddesignen i spelet. Gamla RTS kunde driva en till vansinne med utrop som ”yes, my lord?”, vilka upprepades ett hundratal gånger under en Warcraft-stid (varje gång man aktiverade en enhet). Nu känns det istället som enheterna säger nya saker mest hela tiden, vilket såklart ökar inlevelsen, humorn och intensiteten.

Halo Wars 2 är en sjukt genomarbetad produktion som helhet. Grafiken är inte det mest bländande vi sett 2017, men inramningen, presentationen och det tekniska genomförandet osar kvalitet rakt igenom. Det är i sina bästa stunder både spännande och indragande och när servrarna befolkas med fler spelare att strida emot så ser vi smått episka slag framför oss. Man kan inte påstå att det revolutionerar RTS-genren direkt, men det levererar verkligen vad det ska – precis som vi kommit att förvänta oss av Creative Assembly. Om det omfamnas lika varmt av E-sport-scenen som exempelvis StarCraft II återstår att se, men vi ser verkligen fram emot att få uppleva mer och även ta del av kommande DLC som ingår i säsongspasset. Kul bonus – om du köper Ultimate Edition av Halo Wars 2 så får du också en HD-remake av det första Halo Wars. Kan absolut vara värt att spana in om du är RTS-fan och inte spelade det då det begav sig på Xbox 360.