Efter gårdagens stora nyhet att Facebook köper upp VR- (Virtual Reality – Virtuell verklighet) utvecklaren Oculus Rift VR, för ofantliga 2 miljarder dollar så lät reaktionerna inte vänta på sig. Vi som varit med sen 80-talet minns hypen där i övergången till 90-talet: VR. Virtual Reality. Andra världar, hjälmar som simulerar att du är inne i spelet… Men vart tog revolutionen vägen?

Året var 1992, London. Stephen King-historien The Lawnmower Man (Gräsklipparmannen) hade just gått upp på bio, med Pierce Brosnan och Jeff Fahey i huvudrollerna. Vi smög in på bio, trots att vi inte var 15 än. Filmen handlade om VR, så som man drömmer om det. I sekvenser som för-rendrerats på allas vår drömdator på den tiden – Silicon Graphics – så bjöds vi in att ta del av sex, tyngdlöshet, action, hämnd och fritt svävande över färgglada landskap. I verkligheten fanns ett av de första VR-setten på arkadhallen vid Picadilly Circus. För en alltför dyr slant så fick man prova den massiva VR-hjälmen och ”gå omkring i värld där man kunde skjuta fiender”. Om Lawn Mowerman var som spel börjar se ut idag, så var grafiken i den tidens VR-hjälm som något från en C64 som påminde om Elite. Extremt basic, extremt långsamt och väldigt yrselframkallande.

Konceptet VR dog snabbt ut och glömdes bort. Dåtidens teknik var inte i närheten av att klara av kraven (detta var fortfarande Amiga:ns storhetstid och 486-PC:n hade knappt ens kommit på bred front ännu). Men har så mycket egentligen hänt på 22 år, nästan en hel, mänsklig generation? Utan att ha provat Oculus Rift hands-on så måste vi säga att vi är skeptiska. Trots snygga demo:n så är det ändå en bit kvar till den där Lawn Mowerman-känslan av totalt flyt, inneslutande effekt och närvaro (OK, inget kommer någonsin att se ut som The Lawnmower Man eftersom det var typisk 90-tals datorgrafik, á la T-1000 i flytande metall från Terminator 2. Men vi pratar helhetskänslan).

(Ett gulligt demo av vad Oculus Rift VR ska kunna göra:)

Det positiva är att vi nu har tekniken och då PS4:an säljer som smör så har nu även Sony gått ut med sin konkurrerande VR-headset under arbetsnamnet ”Project Morpheus(som vi lär få veta mer om på E3 i år). Detta är bra och positivt för utvecklingen av VR, då stor användarbas och konkurrens är bästa förutsättning för en bra slutprodukt som är lönsam för både utvecklare och kunder.

Men vad ska Facebook göra med VR? Zuckerberg talar redan om att ”se sina vänner virtuellt” och vi blir faktiskt smått illamående vid tanken. Inte för att vi, som Notch på Minecraft, tycker att Facebook är läskiga. Utan för att sånt tar oss ännu ett steg ifrån äkta möten och interaktioner med människor och binder upp oss ännu mer framför våra datorer och ”virtuella vänner” som vi ska ”se” och ”interagera” med (vad det nu kommer att betyda…) istället för att faktiskt träffa dom på en lunch, kaffe eller öl och bowling (riktigt Bowling).

Så kort – spel i VR. JA. Sociala Medier i VR – NEJ. När vi får se något spelbart och vad det kommer att vara är nog allas gissning, men vi tror inte riktigt tekniken är där ännu. Fortfarande efter 22 år.

Stephen King’s Gräsklipparmannen – trailer: